Tillbaka Read Runeberg

21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August

Originalsida 308
Originalsida 308
Originalsida 308
Originalsida 309
308–309

På sidan 308 nämns Ludvig XIV, Maurits Vellingk

Sida 308

TJUGONDENIONDE KAPITLET.

FÄLTTÅGET MOT SACHSEN.

Redan 1702 och etter slaget vid Klissow hördes en och annan påstå, det Karl borde infalla i Augusts arfland Sachsen och dymedelst framtvinga den tron-afsägelse, som åstundades. Enligt hvad vi berättat, var det i synnerhet Frankrike, som dref denna åsigt. Ludvig den fjortondes beräkning var, att Karl skulle sålunda råka i krig också mot Augusts bundsförvand-ter, Österrike, England och Holland; sådant till stor lättnad för Frankrike, som hade nästan ensamt måst kämpa mot dessa förenade inagter. Från Frankrike kom måhända ock en smygskrift, som dref samma sats och derjemnte, att Karl borde afsätta August icke blott från konungadömet i Polen, utan ock från kur-furstendömet i Sachsen; hvilket sednare Karl borde gifva åt sin vapenbroder, prinsen af Sachsen-Gotha, hvilken var en ättling af den äldre sachsiska s. k. Ernestinska grenen, och derföre hade till kurfurstehatten större rättighet än August o. s. v. *).

Också en mängd svenskar önskade af allt hjerta, att konungen måtte företaga detta infall, ju förr desto hellre. Det var nämligen omöjligt förmå honom att öfvergifva sitt beslut om tronafsättningen. Man ville derföre genom ansträngda bemödanden bringa detsamma till fullbordan sä snart möjligt, på det konungen måtte komma ifrån detta fosterlandsförderfliga fast segerrika krig och få tillfälle vända sig mot ryssarna. Dessa åsigter spridde sig inom både hären och fäderneslandet, och uttalades mer och mer öppet af Maurits Vellingk, Karl Gustaf Rehuskiöld och en mängd generaler. Efter trätfningen vid Punitz och medan Karl hade

På sidan nämns Ludvig XIV, Maurits Vellingk

Källa: Project Runeberg · ·