Sida 128
mångeuslädes mölte bifail. Kejsaren ocli tyska furstarna voro ytterst angelägna om, att på detta sält bibehålla lugnet åt sitt fädernesland och så länge som möjligt alböja Rysslands inblandning i dess angelägenheter. Sjömagterua ville genom samma medel få mot Frankrike använda ofvannämnda troppar; och tillika nu, som alltid, bibehålla jemnvigten mellan Sverge oc!i Danmark. August skulle genom den föreslagna öfverenskoin-melsen tryggas mot hvarje svenskt anfall från Pommern och alltså kunna med odelade krafter arbeta pä stadfästandet af sin polska tron. Andra voro mindre nöjda. Danmark lugnades väl lör sina gränser mot Holsteiu; men ville ogerna afsäga sig rättigheten att föra troppar från Jutland till Seland. Danmark likasom Ryssland skulle ock på delta sätt möta starkare motstånd nf svenskarna, sedan dessa blifvit befriade från all oro för sina tyska länder, ja från hela kriget mot August. Ryssland och Danmark knotade derföre mot förslaget; men vågade icke för djerft trotsa England, Holland, Tyskland och Österrike, utan gåfvo, ehuru med några inskränkningar, sitt bifall till denna sä kallade neutralitet.
Sjömagterna vände sig med samma förslag också till regeringen i Stockholm och lofvade, att, om Sverge detsamma vidtoge, skulle sjömagterua ansvara för Sverges tyska landskap och för dessas trygghet. Fabian Wrede tvekade, huruvida man kunde, konungen oåtspord, afgifva något betänkande i ämnet. Men omständigheterna voro tvingande. Man hade just vid ilen liden blifvit uppskrämd genom rykten om konungens sjukdom eller död; — likaså genom danskarnas landstigning i Skåne och ryssarnas angrepp mot Riga och hotelser mot Finnland; — likaså och ej mindst genom omöjligheten alt på en gång föra krig i Skåne, Bohus län, Wermland, Finnland, Liffland, Pommern och Bremen; i synnerhet som ständerna ännu icke medgifvit hvarken nlskrifningar eller gerder. Det tycktes vara en sfor lättnad att slippa allt bekymmer,
Källa: Project Runeberg ·