Sida 135
133
synnerlig, kunde aldrig vinna sin gemåls tillgifvenhet. Ej heller visste hon rätt värdera honom. Kallsinnighet och missnöje herrskade beständigt dem emellan, och af detta olyckliga äktenskap löddes, till Sverges olycka, den sjelf olycklige Erik den fjortonde.
tretiondenionde kapitlet.
OM KRISTIAN TYRANNS SISTA KRIGSTAG.
Dnder flere år hade den fördrifne Kristian dragit omkring hos Tysklands furstar, sökande hjelp, än bos den ena, än hos den andra Hos somliga fick ban till svar hån och förakt, hos alla afslag; äfven hos slägtiu-garna. Då uti förtviflan antog ban i sin tjenst en hop knektar och äfventyrare, hvilka genom en nu slutad lred voro sysslolösa. Deras antal var 12,000. Med dessa drog han omkring och härjade Holland, ett af hans svågers, kejsar Karls många land. Kejsaren, dels af ömkan med den olycklige fränden, dels fur att utan större omkostnad blifva af med den besvärliga gästen, utbetalade de ännu innestående 50,000 gylien af Isabellas brudskatt, och lemnade honom dessutom 12 krigsskepp. Äfven Holländarne sjelfva bidrogo till Kristians utrustning, mest för att blifva af med honom. Vid ryktet härom strömmade dit alla de missnöjda flyktingarna; mest de fi ån Sv erge, Gustaf Trolle, Ture Jönsson och Magnus Strömfält i spetsen. Fulle af hopp, skrefvo de till sina hemmavarande vänner och anhöriga och uppmanade dem att taga Kristians parti; och Ture Jönsson försäkrade Kristian, att inga hofmän skulle finnas i konung Gustafs tjenst. Gustaf Trolle »ändes straxt till Norrge, hvarest ban visste så dra^a adeln och presterskapet till Kristian, att de sammau-sköto stora summor i penningar och silfver, och sände dem ut till honom. Med denna hjelp blef ändtligen helu tillrustningen färdig. Den 25 Oktober 1531 lade
Källa: Project Runeberg ·