Sida 100
afsigt att ytterligare bearbeta sinnena, vågade icke gifva sig tillkänna, utan reste till Uppsala under förevändning att derstädes studera Sverges gamla historia och minnesmärken.
Oaktadt bemälte för Karl Fredrik missgynnande omständigheter, var Fredrik orolig och erbjöd förlikning; nämligen ett års-underhåll, dock blott af 20,000 riksdaler. Karl Fredrik, ehuru i svårt penningebe-tryck, skall hafva svarat: jag är hvarken nog clum eller nog uthungrad för att sälja min förstfödslorätt mot en dylik grynvälling. Dessutom! skall en Svea rikes prins mottaga någon gäfva. så bör den ock komma från Svea rikes ständer, och icke frän en arfprins af Hessen.
Läsaren erinre sig, att dessa brytningar föreföllo 1719 och i början af 1720; medan ännu svenskarnas ovilja mot Görtz och mot holsteinska furstehuset varade i all sin styrka; och innan de goda tankar, man om konung Fredrik hyst, blifvit förspillda genom de uppträden, som inträffade under åren 1720 till 1723.
ARFSKIFTET MELLAN ULRIKA ELEONORA OCH KARL
FREDRIK.
Vi minnas, huru Karl den tolfte åt syster och systerson skänkte sin andel i qvarlåtenskapen efter Hedvig Eleonora ’). Annu vid konungens död hade likväl detta arfskifte icke hunnit afslutas2). Huru
1) 23. 47.
2) Några häfdatecknare säga, att arfskiftet efter Hedwig Eleonora var redan den 8 Maj 1718 enligt Karls befallning uppgjordt, och att de sednare tvisterna rörde qvarlåtenskapen efter Karl sjelf. Flere handlingar berätta dock uttryckligen, att de sednare tvisterna rörde arfvet efter Hedvig Eleonora. Huru det gick med Karl den tolftes enskilda förmögeifhet, eller om någon sådan fö-refanns, derom ega vi ingen kännedom. Se dock Tessin och Tessiniana s. 20.
Källa: Project Runeberg ·