Sida 140
Tessins hus blef han ock snart bekant med dennes förnämsta vänner och antagen till deras läkare, hvar-före han ock skämtvis kallades: Hattarnas Arkia-ler. Vid samma tid fick han äfven deltaga i stiftandet af vetenskaps-akademien i Stockholm och blef genom lottning utsedd till dess ordförande, hvilken framstående plats, således erhöll honom till sin första innehafvare. Genom Olof Rudbecks. den yngres död år 1740 blef i Uppsala professors-sysslan i anatomi och botanik m. m. ledig. Linnaeus uppfördes väl på förslaget; men sysslan gafs åt den fordna motståndaren Nils Rosén, en man af så stora förtjenster, att öfver hans utnämnande inga klagomål kunde med skäl anföras. Aret derpå blef sammaledes professors-sysslan i teoretisk och praktisk läkarekonst ledig, och som sökande anmälte sig Linnaeus och en Wallerius. Vid afläggandet af sitt lärdomsprof sökte den sednare att nedsätta medtäflarens förtjenster; men dennes enda svar blef, att under tittel af: den lärda verldens utlåtanden öfver Linncei skrifter, låta trycka en mängd berömmande omdömen, som utrikes lärda numera fällt öfver desamma. Med understöd af dessa vittnesbörd, af Karl Gyllenborgs förord och af ständernas vttrade önskningar blef han också till sysslan ut-
•* o ^ «
nämnd. Aret derpå eller 1742 skedde, ett redan två år tillförene och i förväg tillämnadt tjenstebyte, genom hvilket Linnaeus och Rosén kommo i spetsen, hvar för den vetenskap, han mest älskade och bäst kunde främja.
Nu och vid 35 års ålder hade Linnaeus således kommit på sin rätta plats, och han utvecklade också der samma ovanliga verksamhet, som förut. Den botaniska trädgård, Olof Rudbeck d. ä. anlaggt, *) hade vid Uppsala-branden år 1702 blifvit skadad och ännu icke hunnit fullkomligen återställas. Knappt hade Linnaeus blifvit utnämnd till professor i ämnet,
4) 20. 163.
På sidan nämns Olof Rudbeck, Karl Gyllenborg
Källa: Project Runeberg · ·
