Sida 79
stora menighetens uppmärksamhet på tvister af så betänklig art; utan vände sig endast till mer bildade samhällsklasser och utfärdade till hofrätter och kollegier en skrifveJse, som varnade mot läsandet och förböd utspridandet af Dippels arbeten. Tillika erhöll konsistorium befallning att sammankalla hufvudstadens tjenstgörande presterskap och gifva dem del af regeringens beslut. Detta skedde den 16 Oktober 1728. Sedan varningen !) var uppläst, fingo de tillkallade presterna aflägsna sig, utom Tollstadius, hvilken behölls qvar, hvarpå konsistorium omigen begärde höra hans tankar rörande Dippel. Men han ville ej heller denna gång redogöra för sina åsigter; han kände ej tillräckligt Dippels skrifter, och vore ej satt till dennes domare o. s. v. Ordföranden frågade omigen: kan ej konsistorium fä af herr kyrkoherden det svar, all han förkastar Dippels satser? — Det kan jag ej göra, svarade Tollstadius. Han fick nu afträda; men blef genast åter inkallad för att deltaga i protokollets justerande, hvilket skedde på stället, då också Tollstadius tilläde dessa ord: jag vill försvara den lära om hvilken jag är öfvertygad. Emedan nu Tollstadii uppförande stod i strid mot antagna bekännelseskrifter, mot gällande lag och mot konungens nyss upplästa varning, måste konsistorium för att sjelft vara utan ansvar, låta hos regeringen anmäla förhållandet.
Nu tog saken en helt annan och allvarsammare vändning; ty konungen hänvisade målet till laglig behandling inför justitie-revisjonen. Och märkvärdigt nog! nu och helt tvärt ändrade äfven Tollstadius sitt uppförande och beslöt att afsäga sig Dippel och att åtminstone skenbart återgå till statskyrkan, och han gjorde det genom en till justitie-revisjonen straxt
1/ Jlåhända al' samma innehåll som det mot Dippe! rigtade kongl. brefvet af den 27 Juni 1728, hvilket förklarade Dippels lära kättersk, ogudaklig, afskyvärd, från af-grunden uppkommen o. s. v.
Källa: Project Runeberg ·