Sida 218
långt ifrån att fcrneka den sanningen, att bland dess åsigter och planer fanns mycket, som förtjenade uppmärksamhet, aktning och efterföljd; — likaså, att bland dess medlemmar fanns nu och hela tiden bortåt en stor skara män, som leddes af den varmaste fosterlandskärlek, af det oegennyttigaste nit och af den redligaste tro på partiets grundsatser; — personer, som hänfördes vid tanken på de kransar af snillets och segrarnas lager eller af medborgerlighetens eklöf, hvilka framhöllos för blickarna. Likaledes äro vi långt ifrån att förneka den sanningen, att äfven inom motsatta partiet fanns i åsigterna en viss ensidighet och inskränkning, och hos personerna mycket lycksökeri, oärlighet och egennytta, och att Mössorna hafva genom mottagande af utländskt guld förnedrat sig måhända lika djupt som Hattarna. Men, om man betraktar det hela af bådas uppförande, åtminstone under här ifrågavarande tiderymd, så befinnas Mössorna, i afseende på så väl sans och klokhet, som heder och ärlighet, stå betydligt öfver Hattarna. Det kunde ej vara annorlunda. Man jemnföre personligheterna, de förras ledare Horn, Bonde, Bielke och Düben, med de sednares Gyllenborg, Höpken, Lewenhaupt, Sparre och Tessin.
Sällan har någon i Sverge inträffad händelse ådragit sig de europeiska statsmännens uppmärksamhet till så hög grad. som nu beskrifne riksdag. Vi känna ej mindre än sju ') af utländningar, mest
nedskrifna i hattpartiets anda och anförande åtskilligt till dess försvar. Oaktadt flere under de förflutna åren upprepade bemödanden hafva vi icke lyckats erhålla tillträde till någon bland dessa tvänne samlingar, och vår ensidighet mot Hattarna, om någon sådan förefinnes, har alliså varit i ty fall ofrivillig. Vi fästa läsarens uppmärksamhet härvid. Ty när en gång nämnde arkiv för begagnande öppnas, torde många vigtiga rättelser komma derna lids historia till godo.
') Nämligen
l:o Af grefve R. Fr. v. Lynar, då varande dansk minister i Stockholm, en skrift kallad: Reflexions sur la
Källa: Project Runeberg ·