Sida 102
på honom, ifall de vågat, och ifall de trott honom vilja mottaga platsen. Genom detta svepskäl öfver-talades han att underkasta sig ett nytt val och att låta tillkännagifva, det han i händelse af anbud skulle mottaga befattningen. Nu anställdes detta nya val, hvarvid hela konsistorium gemensamt och utan omröstning förklarade sin innerliga önskan vara. att kronprinsen täcktes åtaga sig nämnde befattning. Han åtog sig den, och nu beslöt konsistorium, att högskolan skulle låta sin förtjusning deröfver uttalas genom kanonsalvor, illuminationer och festtal, det sednare till och med inom hvarje nation. Så skedde äfven, och högtidligheterna, fröjdebetygel-serna varade i två dagar, och antalet af de hållna talen var åtminstone 21. Sin underdåniga glädje uttalade konsistorium ytterligare medelst en talrik beskickning till hofvet, och derjemnte medelst preg-landet af en skådepenning, hvilken på kronprinsen och Uppsala tillämpade den romerska skaldens ord: Jiic ames dici pater a t que princeps1). Högskolan företog sig ock att som årlig fest fira den dag, den 26 Febr., på hvilken Adolf Fredrik mottog kanslers-ämbetet, och de »Lärda Tidningarna» förklarade, att akademien skulle intill våra sista efterkommande årligen förnya åminnelsen af en så lycklig tilldragelse.
Oaktadt dessa bugningar, dessa botgörningar, blefvo de professorer, som röstat på Akerhielm, föremål för Hattarnas och det unga hofvets icke blott ovilja utan t. o. m. förföljelse. Man afslog en af Rosén v. Rosenstein begärd årspenning2) för sina lyckade läkaråtgerder vid den späde prins Gustafs
1 ) Här vill du kallas fader och furste.
2) Kassel, arkiv. Gehebes bref d. 20, 31 Mars 1747 säger, att Rosén förlorade den pensjon, han som lifmedikus åtnjutit; — att han icke blef på hofvet mottagen; — och att, emedau i Vetenskaps-Akademien ingen brottslig person finge inträda, ämnade man derur utesluta honom såsom den der gjort sig skyldig
Källa: Project Runeberg ·