Read Runeberg

4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund

Originalsida 136
Originalsida 136
Originalsida 136
Originalsida 137
136–137

Sida 136

Det var allmänt bekant redan frln Sigismunds barndom, alt han af innersta hjerta var katolska läran tillgifven, och redan då hade ban för densamma utstått aga och förebråelser af fadren, och hot om kronans förlust af rådet. Man kände äfven, att han under sitt vistande i Polen allt mer och mer öfverlemnat sig åt jesuiterna. Många berättelser utspriddes om hans ovanliga nit för påfveiäran, och man trodde, att han ämnade införa densamma i Sverge med våld, om icke annat hjelpte. Denna icke osannolika förmodan fordrade både kraftig och snar mellankomst.

Då adeln och presterskapet samlades till Johans bisättning, började de sednare tala om behofvet af ett kyrkomöte, ett beslut till evangeliska lärans skydd mot kommande möjliga förföljelser. Karl lät ej deras ord falla till marken. Han sammankallade rådet och förehöll dem i ett långt ta) nödvändigheten att hålla ett riksmöte för åtskilliga angelägna ärenden, men förnämligast för trosläran. Om den sanna tron under konung Johans tid varit utsatt för förföljelser, huru mycket mer hade man icke att frukta af en konung, som ansåg för samvetssak att icke handla mot påfven. Man borde visserligen lemna Sigismund kronan, både för den ed, man derom gjort, såsom ock på. det man inför hela verlden måtte vara urskuldad. Likväl vore af nöden att förelägga honom några vissa villkor, angående rikets lag och undersåtarnes rättigheter, och icke tillåta någon kröning, förrän dessa blifvit högtidligen besvurna. För att överenskomma om sådana villkor, vore nödvändigt att sammankalla ett riksmöte. Rådet gillade i allmänhet hertigens ord, men fruktade att genom detta ådraga sig konungens allt för stora misshag. De invände, alt för troslvisternas skull behöfdes endast ett kyrkomöte och ingen riksdag. Men Karl svarade, att de svenska borde uti trossaker sjelfva se och dömma, och icke som de katolske öfcerlemna sådant åt påfvens smorda och rakade kreatur. Riksdagen blef beslutad och utsatt att hållas i Uppsala d. 25 Febr. 1593. Detta beslut togs e. m. den 31 Dec. 1592, samma dag, som Johans lik* pft förmiddagen bisattes i hans liturgiska kyrka.

Källa: Project Runeberg ·