Sida 173
dristigheten uppå ooh föreställde konungen obilligheten der-af, med den lyckliga utgång, att han fick rikaklenoderna
tillbaka med sig till slottet. Den fjortonde Juli lade flot-
tat ut ifrån Stodkhoiffl, men blef långe uppehållen af stridigi vindar i skören. Underhandlingarna fortsattes emed-fertid, oaf brutet, men utan påföljd. Ett starkt åsk våder uppkom ocb -slog två gånger ned i masten af det skepp, på hvilket Mala Spina vistades, dock utab någon Synnerlig skada. Svenskarna såde, att det var Guds hotande straff öfver Antichristi gudlösa sändebud. Mala Spina åter påstod, att det var ett försök af trollkarlarna i det gudlösa, ja hedniska landet. Sjömflnnerna åter knotade öfver
åskslaget ooh den ibårdiga motvinden. Orsaken Ull allt della var, men te de, den döda prinsessan, som man skulle hafva med sig ombord. Ändtligen natten mellan den 3 och 4 Augusti uppblåste gynnande vind, flottan lade ut från Elfsnabben ooh anlände efter en lycklig segling till Danzig.
Åttonde kapitlet.
HERTIG KARL EMOTTAGER RIKSSTYRELSEN.
Vid Sigismunds bortresa uppstod en allmän villervalla och deraf följande missnöje. Bröderna Banér ocb Bielke, som vid lånsutdelningen af konungen blKvit förbigångna, skyndade i vredesmod till hertigen, och hela landet var missnöjdt med den föga sammanhängande rege-ringsordningen. Sjelfva de gynnade herrarna misströstade, att mot hela folkets önskan kunna upprätthålla en författning, som var på en gång obillig, olaglig och orimlig. Stenbockarna voro väl envisa, men den sluge Erik Sparre förenade sig snart med sina gamla vänner, flanörerna och Bielkarna, och man beslöt att ordna regeringen på samma sätt, som före Sigismunds ankomst. Man vågade icke gå förbi hertigen. Knappt hade derföre Sigismund dfseglåt, förr än råden skrefvo och bådo Karl komma till Stockholm. Efter många öfverläggningar bléf
Källa: Project Runeberg ·