Sida 278
en kula i kindbenet. Den 7 Januari 1599 for Karl i
egen person ned till de belagrade. Vid sin ankomst [-nickade-] {+nic- kade+} han ät frSmlingarna pä vallen ocb sade: Gluck und
gutes Wetter *)/ I skolen snart få gåster**). Dl ban
säg Gyllenhielms särade kindben, erböd ban bonom Berg-qvara gård, som Joban Sparre innehade i förlioing. Gyl-lenbielm undbad sig och önskade, att Sparre måtte er-bålla förlåtelse. Likaså begagnade han detta tillfälle att försona Arvid Drake med bertigen. Karl skulle emedlertid till den förut omnämnde Jönköpings riksdag. Han be-fallte Gyllenhielm alt under mellantiden hålla noga vakt, men för öfrigt ingenting annat företaga, &n låta förfärdiga skanskorgar, stormstegar o. s. v. Så skedde också. Sparre åter gjorde några mindre utfall, dock utan framgång. I ett af dessa föll den tappre polacken, kapten Horvath, hvilken mycket hade utmärkt sig i Stångebro slag.
Efter Jönköpings riksdag skyndade Karl tillbaka till Kalmar. I slutet af Februari kom han dit, åtföljd af flere troppar och en mångd högre adel. Han lagrade sig vid Stöfle, och beslöt att straxt våga en storm emot staden. Många sade, att adeln borde deltaga deruti och med sitt exempel uppmuntra de öfriga. k andra sidan utspriddes ett rykte, att Karl med flit tillställde denna stormning, och ville dervid i synnerhet blottställa ridderskapet, för att sålunda utrota detsamma. Allt nog; Axel Lejonbufvud och Erik Brahe förklarade, att adeln endast var pligtig tjena till hast; men icke till fots. 1 stormningar åter brukades endast fotfolk: således behöfde ej adeln deltaga deri. Likval voro många, som frivilligt erbödo sig att följa med. Men natten före stormen flydde öfver till Danmark Svante Hogenskildsson Bielke och Erik Klasson Bielke och jemnte dem en skottak kapten, som af Karl nyss er-
*) Lycka till godt våder 1
**) Rikaark. Acta Historiea 4594 et 4600. — Lars Rålamb Ntill Jöns Bult. Kalmar den 4 Febr. 4599. (Jemnför äfven Lars Kilamb till Lindorm Bonde. Kalmar den 4 Febr. 4599. Dersammastldes.
Källa: Project Runeberg ·