Sida 20
modad. Wesenberg »ar ganska starkt befästadt, men det antändes med glödande kulor, och afbrann. Ryssarna flydde in på slottet, en gammal, fast murad byggnad från korsherrarnas tid. Men om några dagar kom det stora skyttet från Revel, hvarmed man började beskjuta slottet, och då svenskarne d. 4 Mars 1581 lagade sig till storms, blef det uppgifvet mot fritt aftåg för besättningen. Derpå vände sig herr Pontus mot Tolsborg, hvarest ryssarne, skrämde genom Wesenhergs fall, gåfvo sig straxt mot sam» ma villkor. Besättning och anförare tillsattes å båda ställen. Härjningståg företogs inåt Ryssland, der staden Sormak brändes. Sedan återvände De la Gardie hastigt öfver isen till Finnland, och derifrån till Stockholm, för att med konungen öfverlägga om nästa fälttåg. Ryssen var na på en gång häftigt angripen af tartarerna och polska konungen, den tappre Stefan Bator, och beböfde mot dem största delen af sina troppar. Man borde der-före begagna tillfället. På De la Gardies föreställning härom utrustade Johan ett betydligt antal troppar, med favilka De la Gardie åter afseglade till Liffland.
Der hade emellertid Karl Horn haft befälet. Med en ringa styrka uttågade han från Revel till Viken *), hvarest ryssarne innehade fästena Lode, Leal, Vickel och Hapsal. Först vände han sig mot Lode (d. 22 Juli 1581). Efter 4 dagar uppgåfvo ryssarne slottet, men anföraren tordes ej återvända till sitt fädernesland, utan gick öfver till Sverge med hustru och barn. Derpå tågade Horn till Vickel; men besättningen vågade ej afbida hans anfall, utan tände slottet, och skyndade till Pernau; de flesta blefvo dock på vägen nedhuggna af förföljande svenskar. Horn vände sig till Leal, sköt sönder porten och genom densamma med glödande kulor eld på staden. En föregående stark torka och nu uppkommande storm omintetgjorde ryssarnes släcknings-försök. De begärde och erhöllo fritt aftåg mot fästets uppgifvande. Straxt ryckte Horn för Hapsal, landets hufvudort. Ryssarne gjorde i början
*) Nordvestra hörnet af Estland.
Källa: Project Runeberg ·