Sida 83
holm komma i stäliet for 1800 ej mindre än 18,000 riksdagsmän 1). Naturligtvis sökte hofvet att med begagnande af fiendskapen mellan Mössor oeh Hattar draga afven de förra till sin sida. Ett bland de kraftigaste medlen att vinna anhängare var ock, att konungen alltjemnt försvarade de officerare, som mer eller mindre sjelfrådigt lemnade hären; ty derige-nom förvärfvade han mycken tillgifvenhet bland besagde krigare och äfven på riddarhuset. Sinclair, hofvets förtrogne handtlangare, lät ock en officer vid namn Ehrenstolpe tillverka vid pass 60 falska full-magter för dels utdöda, dels utfattiga adliga ätter, hvilka papper ställdes till hofpartiets förfogande, och det ena med det andra så fint och slust, att bedrä-
o /
geriet först längre fram upptäcktes 2).
Tessin, som hos sitt eget parti förlorat magt och anseende, gjorde vid denna tid några försök att återvinna hofvets nåd, men förgäfves; ty Lovisa Ulrika var ännu alldeles oförsonlig 3).
Förnämsta hindret för hofvets planer var nu som alltid denna furstinnas personlighet och uppförande, såväl under de förra åren som under de nu löpande; serdeles försöket att genom personer sådana som Landberg och Tiberg m. fl. söka tillställa ett uppror. Undersökningen om sistnämnde stämplingar bragte nämligen i dagen bevis på Adolf Fredriks deltagande i rörelsen, och hvad intryck en sådan upptakt skulle göra på allmänna tänkesättet, är lätt att förstå. Också prinsarnas uppfostran förorsakade allt framgent obehagliga uppträden. Scheffer blef slutligen så uppledsen, att han 1760 tänkte lemna sin guvernörs-plats, och man trodde, att det var förnämligast Lovisa Ulrika som lockade barnen till sturskhet och olydnad. Mot kavaljeren hos
’) Eriksbergs arkiv. F. Sparres dagbok.
2) Danska miü. br ef d. 10 Apr. 1764. Sas. nnn bref d. 30 Mars 1764.
3) Sax. mie. bref d. 13 Maj; d. 3 Sept. 1758.
Källa: Project Runeberg ·