Sida 242
betade båda parterna hvar för sitt mål. Hofvet gaf genom Hasenkampf någon af de förut omtalade måltiderna för att vinna Stockholms borgerskap *), och Adolf Fredriks uppsats blef i afskrifter utspridd bland allmänheten 2). A andra sidan gjorde Düben och Funck allt för att stålsätta sina kamrater i rådkammaren 3), och nyssnämnde till klagoskrifternas granskning förordnade rådsherrar inkommo med sitt betänkande. Det innehöll, att nöd visserligen före-fanns; men att den orsakades mindre af sista riksdagens föreskrifter odh kursens fall än af obetänkta köp och skuldsättningar; — att nöden ej beller vore så stor, som man förebragt; — att uppgiften om bergslagernas årsförlust af 2,500,000 d. s. m. kunde mycket nedprutas; att också förut bade förefunnits lika stor, kanske än större nöd, men att den blifvit öfvervunnen genom 11 i t, omtanke och tålamod; — att så kunde ske äfven denna gång, häldst regeringen hade till bergslagernas hjelp lemnat stora summor penningar och mot nedsatt pris ej mindre än 13,700 tunnor säd, flere andra beviljade fördelar att förtiga; hvarjemnte Löwenhielm anmärkte, att i Vermland, hvarifrån många klagomål blifvit anförda, kunde oaktadt hvarjehanda svårigheter bruksrörelsen ändock fortsättas4). Den 15 Februari sammanträdde rådet för att besvara konungens diktamen, och han infann sig sjelf, åtföljd af prins Gustaf. Rådet lät nu uppläsa undersöknings-herrarnas nyssnämnda betänkande om klagoskrifterna. Dess innehåll blef af alla riksråden, Hjärne undantagen, gilladt, och till följe deraf riksdags-kallelsen afstyrkt; och Kalling påminte om, huru ständerna hade 1700 begärt att icke blifva
') Danska min. br. d. 12 Febr. 1768.
2) Rådsprot. d. 17 Febr. 1708.
3) Österr. min. br. d. lit Febr. 176S.
4) Rådsprot. d. 12, 15 Febr. 1768. Danska min. b r. d. 23 Febr. s. â säger, att rådkammaren icke varit så bestämd i sin åsigt, om ej Löwenhielm blifvit vunnen genom rysska penningar.
Källa: Project Runeberg ·