Read Runeberg

42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772

Originalsida 229
Originalsida 229
Originalsida 228
Originalsida 229
228–229

Sida 229

hedersvärjor. Han kom sjelf upp i rådhuset och förkunnade magistraten sina ynnestbevis, för hvilka borgmästaren Robeck aflade borgerskapets underdåniga tacksägelse. En skald J. O. W. skref med anledning häraf till Stockholms borgerskap ett lyckönsknings-qväde, hvari lästes bland annat följande:

För Din tillgifvenhet Du kungens nåd ock rönt, Den tredje Gustaf vill sin tacksamhet ej spara. Ej nog han ryckt Ditt lif, Din frihet utur fara, Hans vishet äfven Dig med utmärkt ära krönt. De tecken, HAN Dig gett med värja, hatt och band, De ha förädlings-kraft utaf Hans mildhets hand.

Och lycka till I, som dem bären! Till Gustafs minne för er dygd Till heder uti Svea bygd Och allestäds I kände ären, o. s. v.

Huru likväl dessa utmärkelser snart blefvo missaktade och bortlaggda, skall framdeles omtalas.

Ett serskildt slags belöningar bestod deruti, att konungen upphäfde alla de domar, som blifvit fällda, och afbröt alla de rättegångar, som blifvit anställda mot ämbetsmän till följe af deras förhållande vid sistförflutna riksdagsmanna-val. De ojemnförligt flesta bland dessa personer hade tillhört Hof-Hattpartiet och de olagligheter, för hvilka de varit anklagade, hade blifvit till dettas fördel begångna.

Man har ock med skäl mycket omtalat och mycket tadlat de mutor, som under frihetstiden blefvo af främmande magters sändebud utdelade åt och mottagna af svenska medborgare och folkombud. Men man har deremot nästan aldrig omtalat

Källa: Project Runeberg ·