Sida 175
Odödlige Bellman! du andas då ån!
JDitt blod, som din vers än med liflighet flyter;
Än Sverge af kungen bland sångare skryter,
Än skryter jag af att dig äga till vän.
Så högt stod i vissa kretsar Bellmans anseende vid slutet af Gustaf den tredjes regering. Litteratörernas välvilja och beröm hade likväl öfven då sin gräns. Oaktadt Bellmans erkändt stora snille, oaktadt konungen och Schröderheim honom mycket hyllade; detta allt oaktadt, gjorde sig dock rätts-ock sedekänslans fordringar äfven här gällande. När 1791 lundbladska priset tillerkändes åt snillet i hans sånger, yttrade Svenska Akademien tillika, att den icke derföre gillade valet af dessas föremål *) och anförde dessutom Bellmans behöf-vande tillstånd, som också ett skäl att tilldela honom nämnda belöning. Ehuru gång på gång ombetrodd att skrifva för hofvets nöje, blef han
Källa: Project Runeberg ·