Sida 146
erkänd, skall förbinda Ryssland att lemna denna regeringsform för alltid i fred.»
Få Strömsholms kungsgård vidtog konungen sina förberedelser till den stundande riksdagen i samarbete med några förtrogna, isynnerhet med Elis- Schröder-heim, hvilken äfven var utsedd att vid sjelfva riksdagen öfva en ledande verksamhet. Här uppsattes i samarbete af konungen och Schröderheim statsverksberät-telsen, ett stilistiskt konststycke, som i skönaste dager framstälde regeringens åtgärder under mellantiden från år 1772. På Strömsholm uppgjorde man planen för riksdagens blifvande organisation, förutbestämde talmän för de särskilda stånden, öfvertänkte nödiga ändringar i riddarhusordningen och stälde upp ett utkast till ny riksdagsordning. Finanserna gåfvo alltjämt det största bekymret. Till Creutz skref konungen (18 okt.): »Jag har allt skäl att tro, det realisationen, som är dagens och framtidens stora angelägenhet, skall lyckas. Det är blott min egen drätsel, som behöfver sättas i ordning, för att jag ej skall behöfva frukta en riksdag. Men denna sista artikeln om drätseln är ett haf att vada i, och jag ser ännu där ej någon dager. Emellertid 1m vi kommit till slut med svårare saker. Således måste man hoppas.»
' RIKSDAGENS ÖPPNANDE OCH ORGANISATION.
Den 9 sept. 1778, på dagen 6 år efter den förra riksdagens afslutning utfärdades den nya riksdagskallelsen. I följd af det outredda skick, hvari frågan om riksdagens författningsenliga ställning numera befann sig, blef kallelsebrefvet tillika ett slags organisa» tionsdekret. För de ofrälse stånden föreskrefs samma representationsordning som den under frihetstiden gällande, med den enda förändring, att pastor primarius (Uno v. Troil) nu för första gången kallades som sjelfskrifven ledamot af presteståndet. Såsom förut
Källa: Project Runeberg ·