Sida 107
FIGO. 7 och 8.
I New York såväl som i flera andra städer föreskrifva vggnadslagarna, att all sten eller grus, som skall användas 11 armerad betong, skall kunna gå genom en ring med 18
lillinieters diameter.
Ur eldfasthetssynpunkt är det äfven olämpligt alt använda lakadam af kalksten, då denna vid hög temperatur förvittrar. Därtnot torde de flesta andra bergarter gifva tillfredsställande resultat.
För spännvidder understigande 2 meter är det vanligt i nierika att använda slagg eller aska i stället för makadam, laggbetongen är synnerligen god ur eldfasthetssynpunkt, samt är etvdligt lättare än makadambetongen. Då slaggen vanligen er- • ålles kostnadsfritt, medför dess användande en betydlig ekonomi.
Beträffande sanden för betongarbeten är det vanligt, att )ecifikationer fordra, att den skall vara ren, skarp och grof.
Det händer stundom, att en sandbädd kan innehålla förreningar af sådan art, att de med cementen ingå kemiska ireningar, i hvilket fall, sanden naturligtvis är olämplig för ctongen. Blandningen af betongen bör för alla större arbeten <e med maskin.
Man kan skilja betongblandningsmaskinerna i två alllänua klasser: kontinuerliga betougblaudningsmaskiner, i hvilka laterialet oupphörligt införes, och från hvilka betongen utommer i en stadig ström, samt periodiska maskiner, hvilka ro så konstruerade, att de kunna emottaga de olika materia- •n samtidigt samt uttömma betongen periodvis.
De kontinuerliga betongblandningsmaskinerna fordra en lycket stor noggrannhet vid materialets ifyllande och lämna annat fall dålig betong. I en del amerikanska städer, exemelvis Filadelfia, är därför bruket af kontinuerliga betongblandingsmaskiner förbjudet.
De periodiska maskinerna lämna däremot ett betydligt , llförlitligare resultat än blandning för hand, och de medföra iven en betydande vinst i tid och pengar för betongarbete af orre omfång. Den äldsta och mest spridda, åtminstone i de östra i aterna, är Ransomes betongblandningsmaskin, som består af i cylindrisk plåttrumma, livilken roterar kring en horisontell ’ xel. Inuti trumman finnas snedt ställda skoflar, anordnade i å så sätt, att vid rotationen materialet kastas fram och till- ; aka. i trumman. Maskinen utmärker sig genom synnerligen | or enkelhet samt kan drifvas med gas, ånga eller elektricitet, i ransporten från maskinen till formarna sker vanligtvis i tvåjuliga kärror af järn eller trä, men måste naturligtvis inrättas lå olika sätt vid olika tillfällen.
Fig. 7 visar en enkel anordning för transport af betong cl husbyggnader. Den blandade betongen nerfaller här i en '.rnskopa, livilken upphissas med hjälp af en elektrisk motor ler ångmaskin och vid den önskade höjden uttömmes autolatiskt i en plåtbehållare. Genom att öppna en lucka i denna |(ehållare, utsläppes betongen i tvåhjuliga kärror och föres idare. Fig. 8 visar ett fotografi af en dylik anordning i det gonblick, då betongen uttömmes i plåtbehållaren.
Som regel göres betongen i Amerika betydligt lösare, än vad som är fallet i Europa. Visserligen blir styrkan mindre dd våt blandning, men anser man, att denna olägenhet icke
uppväger faran, att formarna ej blifva väl fyllda, hvilket förefinnes vid torr betong. Det har äfven vid flera tillfällen visat sig, att genom att använda så torra blandningar, som stundom sker i Tyskland, adhesionen mellan järnet och betongen blir ofullständig.
Detta erkännes numera äfven af många europeiska författare, och börjar man därför åtminstone i Syd-Tyskland öfvergå till våta blandningar. Någon egentlig stampning kan icke ifrågakomma vid de amerikanska armerade betongkonstruktionerna, men bör betongen omröras med spade eller annat redskap, så att inga ihåligheter kunna uppstå.
Hvad slutligen beträffar formarbetet, så är detta en mycket viktig sak, som sällan ägnas tillräcklig uppmärksamhet, men livilken spelar en betydande roll för kostnaderna af en byggnad. Till formar för armerade betongkonstruktioner kan användas virke af ganska dålig beskaffenhet. Det vanligaste virket i Amerika är hemlock, ett barrträd af betydligt sämre kva litet än de svenska träslagen. I de flesta fall utföras formarna af i-tums bräder. Önskas en jämn yta, böra bräderna vara hvflade samt böra äfven bestrykas med linolja eller dylikt ämne.
Afsevärda besparingar kunna ofta vinnas genom att inköpa gammalt virke, hvilket .förut varit användt till betongarbete eller annat liknande ändamål. Vid beställande af trävirke för en betongbyggnad är det nödvändigt att uppgöra ritningar till formarna, så att bräderna kunna beställas till rätt längd. Hvar och en, som är något förtrogen med byggnadsarbeten, vet ju huru mycket virke i annat fall bortslösas.
Vid en stor byggnad beställes naturligtvis virke endast för en del af densamma, och detta virke nedtages och återuppsättes för andra delar af byggnaden. Det är därför nödvändigt, att vid konstruerande af formarna, detta sker så, att de kunna nedtagas och åternppsättas med minsta möjliga arbete. I detta hänseende syndas ganska mycket i Amerika, och är
det troligt, att livad formarbetet beträffar, vi hafva mera att lära från England och Frankrike än från Amerika. Hvad som särskildt är att beakta i Fhigland och Frankrike, är den stora
utsträckning, i hvilket bultar och rep användas för att hopfästa formarna, under det att i Amerika såväl som i Sverige, man gärna slår i några spikar och därigenom omöjliggör ett snabbt nedtagande samt dessutom förstör trävirket.
Fig. 9 visar formar för kolsilo vid Swanscombe i England. I dessa formar är praktiskt taget inga spikar använda, allting är hopfästadt med bultar, och samma formar hafva nedtagits och återuppsatls för S dylika kolsilon.
I Frankrike och många ställen i Tyskland användes i ganska stor utsträckning järnklampor för att sammanhålla formarna, speciellt för pelare, detta har äfven vid åtskilliga tillfällen blif vit försökt i Amerika, men icke gifvit tillfredsställande resultat-
Formarbetet är troligen det, som för närvarande lämnai det största rum för förbättringar vid armerade botongkonstruktioner, och är det troligt, att med högre uppdrifven yrkesskicklighet i detta arbete kostnaden af armerad betong kommer att betydligt reduceras. Detta vore ju särdeles önskvärdt, da de fördelar, som den armerade betongen erbjuder, äro synnerligen stora. Det torde vara ytterst få byggnadsmaterial, som kunna anses permanenta i så hög grad som den armerade betongen. Den är ej utsatt för försämring af sådan art som järnets och stålets rostande, träets ruttnande eller förvittriug af sten. I själfva verket tilltager ju den armerade betongen i styrka för en obegränsad tidrymd Ur eldfasthetssynpunkt är den troligen det bästa byggnadsmaterial, som existerar. De stora eldsvådorna i Baltimore och San Fransisco hafva till fullo bevisat
etta påstående. Den lätthet, med livilken nödvändiga material unna erhållas på nästan hvilka platser som helst, möjliggöi n snabbhet i utförandet, som icke skulle kunna ernås med ndra byggnadsmetoder.
I
»
Källa: Internet Archive ·