Sida 150
EN STADSPLANEFRÅGA.
I30
I enlighet med Afdelningens för Husbyggnadskonst beslut den 27 sistl. okt. har till konungen ingifvits följande skrifvelse.
Till konungen.
Efter att hafva tagit närmare kännedom om det förslag till reglering af Ystads stadsplan, som för närvarande ligger under Eders Kungl. Maj:ts pröfning, har Svenska Teknologföreningens Afdelning för Husbyggnadskonst beslutat, att till Eders Kungl. Maj:t göra följande underdåniga framställning.
För svenska arkitekter har under senare år alltmer framstått nödvändigheten af att åtgärder vidtoges för att väcka intresset för de karaktäristiska byggnads- och gatupartier, som ännu återstå i våra gamla städer, och för deras bevarande. Senaste svenska arkitektmöte, som ägde rum under sistl. juli månad, tog äfven initiativet i denna riktning, och det är såsom en följd häraf som Afdelningen för Husbyggnadskonst börjat utgifvandet af samlingsverket »Gamla svenska städer», hvilket afser att verka i ofvan
EN DEL AF STADSPLANEN ÖFVER GAMLA YSTAD, utvisande den föreslagna regleringen (med prickade linier) enligt t. f. stadsingeniören I. Mattsons kartskiss. Den omtalade apoteksgården ligger i k v. Valdemar.
antydt syfte samt därjämte att söka i bild bevara det som är dömdt att försvinna.
En del af det regleringsförslag för Ystad, hvarå fastställelse nu sökes, berör äfven själfva den gamla staden och genomförandet af denna del af förslaget skulle döma till undergång flera arkitektoniskt och kulturellt intressanta partier af det äldsta Ystad. Den del af förslaget, som vi härmed afse, gäller den breda Hamngatans vidare fram-' dragande tvärs igenom stadens centrala delar mot norr och finnes närmare preciserad genom ett af t. f. stadsingeniören I. Mattsson uppgjordt, af Stadsfullmäktige den 19 sept. 1907 godkändt förslag.
Bland de stadspartier, som härigenom skulle förstöras, vilja vi särskildt framhålla det gamla pittoreska Tvättaretorget, ett i sitt slag enastående gatuparti med de därinvid liggande, från 1600-talet härstammande apoteksbygg- 1 naderna (se bil. 1, 2 och 3)*, uppförda i korsvirke med rikt skulpterade detaljer och en i gården norr därom belägen bodbyggnad, (se bil. 4)*, äfven den i korsvirke och med å båda långsidorna utskjutande öfvervåning m. m., \ en byggnadstyp, synnerligen karaktäristisk för våra äldre köpmansgårdar, och till hvilken man kan spåra roten långt tillbaka i tiden. Härtill bör läggas att dessa partier äro af intresse icke allenast i och för sig såsom en af de bästa och kraftigaste exponenterna för den i stora delar af vårt land fordom brukliga korsvirkesbyggnadskonsten, utan de vinna betydligt i intresse genom de i närheten belägna kyrkorna S:ta Maria samt St. Peter med det högst märkliga Gråbrödraklostret. Kunde därför dessa förstnämnda partier nu räddas, skulle Ystad midt i hjärtat af staden få bevarad en kärna af så betydande kulturhistoriskt intresse, att den säkerligen konime att utgöra en sevärdhet af enastående slag i vårt land. För Gråbrödraklostrets bevarande har redan sörjts bl. a. genom de anslag som af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen för sådant ändamål blifvit beviljade.
Liksom tanken på att i Stockholm företaga en reglering af staden inom broarna och framdragande där af en i modärn trafikled, säkerligen skulle uppväcka allmän förstämning i hela landet, så har äfven detta fall hos oss väckt farhågor, på samma gång som vi dock våga hysa det hoppet, att vid frågans afgörande hos Eders Kungl. Maj:t här antydda synpunkter måtte komma till större beaktande, än hvad vid ärendets tidigare behandling varit fallet.
Af de handlingar, som i ärendet föreligga, framgår att Stadsfullmäktige i Ystad först beslutat med stor majoritet (den 7 mars 1907), att frågan om Hamngatans framdragande och därmed i samband stående reglering skulle t. v. anstå. Detta beslut frångicks den 19 sept. 1907 då Stadsfullmäktige i stället beslöto att godkänna detta regleringsförslag i öfverensstämmelse med af t. f. stadsingeniören I. Mattsson uppgjord skiss.
Hufvudmotivet för detta senare beslut torde varit en önskan att tillgodose de i norr planlagda områdenas trafikbehof.
Stor sannolikhet lär emellertid finnas därför, att stadens utveckling icke kommer att försiggå mot norr, utan mot den redan tidigare reglerade östra stadsdelen. Men
:|! Afbildningar voro här bifogade skrifvelsen, men hänvisas tidskriftens läsare till »Gamla svenska Städer», bilderna 8_och 9.
Källa: Internet Archive ·