Teknisk tidskrift

94

TEKNISK TIDSKRIFT

8 Ang. rqo8

stället i betraktande af den bearbetning, det blir utsatt för under smidningen. Vill man emellertid taga hänsyn till, att äfven den yrkesskickligaste och omsorgsfullaste smed knappast torde kunna undvika, att på något ställe af en svetsfog eller strax bredvid densamma afslaggning eller bortsmältning å ytan äger rum, hvarigenom någon minimal minskning i godsets tjocklek kan uppstå, kan man vid hållfasthetsberäkningen af resp. detalj nöja sig med en lägre siffra t. ex. lika med den dubbla eller tredubbla nitväxelns styrka , och är man då väl på den säkra sidan. Det är att märka, att nämnda eventuella afslaggning är tämligen proportionell mot plåtmaterialets tjocklek, i det att en tunnare plåt mycket mindre blir utsatt därför än en tjockare. Detta beror naturligen därpå, att den tunnare plåten ej behöfver uppvärmas så lång tid som den tjockare föi att bringas till vällhetta, och har lågan därför ej samma tid att åstadkomma en materialförminskning å ytan af en tunn plåt som på en tjock.

Att nyssnämnda antaganden äro fullt betryggande som beräkningsgrund, då det gäller cylindriska kärl, såsom ångpannemantlar och diverse behållare, utsatta för inre tryck, bestyrkes i praktiken genom hydrauliska proftryckningar, hvilka alltid, där så kan ske, företagas å dylika pjeser och vanligen föreskrifvas af köparen att utföras af fabrikanten före leveransen. Talrika fall kunna äfven uppvisas då man, för att ej erhålla onödigt material, vid kalkylen å plåttjockleken måste använda en mycket högre siffra, och har detta visat sig ej medföra några risker, blott man tillsett att arbetet blifvit omsorgsfullt utfördt.

Betrakta vi närmare förhållandena vid det praktiska utförandet af en plåtcylinder, synes det vara klart att en svetsad dylik, som kan gifvas en nästan teoretiskt noggrann, cylindrisk form, är betydligt mera ägnad att upptaga ifrågakommande spänningar än motsvarande hopnitade pjes. Vid en öfverlappsnitad växel uppstår ju nödvändigtvis en afvikning från den runda formen, hvarigenom en mängd kombinerade spänningar resultera såväl i den del af själfva plåten, som befinner sig i skarfvens närhet, som i nitarna. Dessa förhållanden framträda i högre grad, ju mindre cylinderns diameter är, och ju tjockare plåten är, hvadan det blifver ganska vanskligt att få ett dylikt arbete teoretiskt och praktiskt tillfredsställande, då höga tryck förekomma. Äfven med användandet af skarfstrimlor undvikas ej fullständigt nämnda olägenheter.

Tagas alla dessa omständigheter i betraktande, synes det som om den svetsade fogen borde tillskrifvas minst samma pålitlighet som nitväxeln, i synnerhet som dess utförande kan kontrolleras lika väl som alla de olika operationerna vid utförandet af en nitväxel.

Utom hydrauliska proftryckningar, hvilka i många fall ligga nära till hands att utföra å färdiga svetsade arbeten, t. ex. rörledningar och slutna kärl, kan man äfven anställa diverse andra prof såsom belastningsprof, fallprof och böjningsprof. Så t. ex. utsättas svetsade master och

rörformiga stänger, samt båtdäfvertar och kranpelare etc. för böjningsprof under iakttagande af formförändringarna. Särskildt ägnade att väcka förtroende till svetsningens fördelar äro sönderslagningsprof under hejare, som man sett utföras å helsvetsade föremål af plåt, hvarvid svetsskarfvarna visat en förvånande motståndskraft.

Tillämpningar och exempel ur praktiken.

För att i anslutning till det närmast föregående sammanfatta de fall, då ett svetsadt arbete har särskilda fördelar, torde det i korthet kunna sägas att dessa äro följande:

1) Öfverallt där man eftersträfvar en slät och jämn yta.

2) Vid alla slags kärl, där en pålitlig och varaktig täthet önskas för vätskor och gaser under mer eller mindre högt tryck, samt

3) Vid föremål, som äro utsatta för anfrätningar af syror och andra skadliga kemiska åverkningar, eller för direkt inverkan af heta eldstadsgaser.

Svetsade arbeten för ångpannor.

Inom ångpannefabrikationen torde svetsningsteknikenhafva fått sin första och kanske största användning. På hvarje ställe i det inre af en ångpanna, där en nitväxel finnes med sina utstående plåtkanter och nithufvuden, erbjudas naturligen angreppspunkter, där pannsten och slamm få benägenhet att samla sig. Därmed följande olägenheter undvikas emellertid till stor del på hvarje ställe, där den nitade växeln kan ersättas med en svetsad skarf. Det har därför fallit sig helt naturligt att utföra de invändiga eldstadsdelarna helsvetsade, i synnerhet som dessa delar äfven äro utsatta för eldens åverkan på insidan. Eldrör köpas numera färdigsvetsade så billigt från specialverkstäder, att knappast någon ångpannefabrikant vidare torde tänka på att själf utföra dessa medelst nitning.

Då fördelarna af en slät invändig yta i lika hög grad gör sig gällande beträffande själfva pannstommen , har på senaste tiden äfven denna börjat utföras helsvetsad; äfven för pannor med högt arbetstryck. Med de garantier, som numera lämnas af fabrikanterna, och med de anmärkningsvärdt låga priser dylika cylindriska arbeten betinga, kan det ej förvåna, att många verkstäder regelbundet köpa diverse dylika specialdelar färdiga och själfva endast sammannita dem. I vårt land, där ännu mycket finnes att göra för industriens specialisering och koncentrering, är naturligen ett dylikt förfarande i hög grad att rekommendera ej minst för mindre verkstäder i branschen.

Dylika specialdelar till ångpannor äro: helsvetsade eldstäder och flamboxar, helsvetsade ängdomar och renstutar, svetsade sargar till rundpannor, passade till hvarandra och färdiga att nitas i rundväxlarna, vidare tubkammare till rörpannor etc. Hit höra vidare en del pressade detaljer såsom gaflar, manhålsluckor etc.

(Forts.)