Sida 222
ver han, icke endast i byggnader utan med afseende på vagnar, hästar, bordets nöjen, kostnader och omsorger vid trädgårdsanläggningar, omtanken och nyfikenheten på franska moder och kuriositeter, användandet och uppskattningen af, om också ej smaken för Italiens parfymer — så skulle man kunna anse Stockholm eller, rättare sagdt, hofvet i Stockholm för en af de mest lysande kolonier, som fransk arbetsam-het och framgång anlagt, och som därmed röja vårt århundrades svagheter.»
»Bland de franska moder, som redan här funnit insteg, äro de som gälla klädedräkten. Fastän borgar-folkets kvinnor fordom buro en särskild dräkt, så är den nu så godt som förvisad från Stockholm, och man ser den endast användas af ett fåtal. Konungen och adeln hafva bildat en dräkt, som utgör en blandning af den franska och svenska; de hafva upptagit något af landets bruk och därtill lagt åtskilligt efter sin egen smak . . . Vagnarna äro alla gjorda efter franska bruket; men täckvagnar och åkdon med två hästar få icke användas af borgarfolket. Slädar med en häst användas mycket, och de slädar, med hvilka man vanligen far på Mälaren, se ut såsom ritningen utvisar (fig. 4). Då brukar man binda en näsduk för munnen och hafva björnhudar under fotterna, för att så vidt möjligt skydda sig för den stränga kölden.»
Det för Sverige och Finland egendomliga bruk, som vi ännu känna under benämningen »finsk badstu», väckte särskildt vår resandes uppmärksamhet. »I dessa offentliga varmbadhus ombesörja kvinnor öfver allt betjäningen. Dessa badhus äro beklädda med hvitt
Källa: Project Runeberg ·