Sida 23
ske konungens broder, från Löfstad lånat silfver, då han skulle undfägna drottning Kristina vid hennes besök i Sverige 1661. I det pfalzgrefliga huset, från hvilket de svenska Karlarna utgingo, hade ej samlats skatter från 30-åriga kriget: det var torftigt i jämförelse med många af de svenska högadliga hemmen.
Ännu ej 60-årig, slutade fältmarskalken Lillie sina dagar på Löfstad den 30 dec. 1662. Likbegängelsen ägde först rum den 17 sept. följande år i Stockholm. Enligt bjudningsbrefvet till denna högtidlighet skulle »det saliga liket» föras »från S:t Jakobs kyrka på Norra Malmen till dess lägerstad i Riddarholms-kyrkan». Men stoftet fördes sedan till Kimstads kyrka i Östergötland, hörande till Löfstad. *
De blefvo i allmänhet ej gamla, de tappra generalerna från 30-åriga kriget. Före Lillie hade Torstens-son, årsbarn med honom, gått ur tiden, 48 år gammal; Banér uppnådde endast 45 års ålder, Wittenberg 57; Douglas, som dog samma år som Lillie, blef endast 51 år gammal. Hans Kristofer Königsmarck och Karl Gustaf Wrangel nådde båda åldern af 63 år; lyckligare för dem hade varit, om den förstnämnde slutat sin bana före den polska fångenskapen, och om Wrangel, som vid 33 års ålder var fältmarskalk, sluppit att upplefva olycksdagen vid Fehrbellin.
Men hvad hade de ej sett af världens stora tilldragelser, hvilka öden, hvilka äfventyr hade de ej upp-
* I tidens kurialslil slutar bjudningsbrefvet med försäkran, att »bevisandet af den yttersta äretjänsten skolom vi (sterbhuset) anse för en särdeles oss vederfaren affections-temoignage, den vi efter möjligheten att demerera skolom oss beflita».
Källa: Project Runeberg ·
