Sida 25
ädla blod och hans faders lysande bragder, kända ej blott i det nordiska hemlandet utan öfver allt, hvarest »Mars svecicus pedem posuit». Äfven åt Sveriges segrande vapen ger han sin hyllning: »Sueonia vic-toriis triumphisque felicissima et pene dixerim ebria».
Vid Greifswalds universitet var man ej mindre artig mot Axel Lillies ätt än i Leipzig. Tvenne yngre bröder till Erik Lillie inskrefvos där som studenter 1650— »fratres generosi et prænobiles equites Suecici», heter det i matrikeln; och rektor, eloquentiæ professorn Michaélis, omnämner i sin ämbetsberättelse den särskilda heder, som honom vederfarits därigenom, att de båda unga friherrarna Lillie bevistat hans bröllop. De båda ynglingarna voro då tretton och elfva år gamla.
Dessa båda bröders, Axel och Gustaf Helmer Lillies, första uppfostran var tysk till följd af familjens vistelse i Tyskland under deras uppväxtår. Tysk var äfven deras universitetsbildning i Greifswald, hvarest de fortsatte sina studier under ledning af holsteinaren Waldenbergius; tyskan torde ock, åtminstone till en tid, hafva betraktats såsom deras modersmål. Dock ville de unga riddersmännen själfva säkert ingalunda betraktas som tyskar.
Om äfven tyskan begagnades omväxlande med svenskan af den tidens svenskar i högre samhällsställning, så följde visserligen icke däraf någon större aktning för Tysklands kultur. Allra minst ansågo sig de segerstolta svenskarna kunna hafva något att lära i fråga om hyfsning och goda seder af dessa tyskar, hvilkas land de bragt till den djupaste förnedring, och
Källa: Project Runeberg ·