Sida 201
LITTERÄRA (PPSATSKR
Poetiska blommor» at' C. o. s. v.; dylika arbeten löna sig knappast att trycka och förlägga, de hafva utträngts af Inga hämorrhoider mer! Om guanogödseln och andra förfärligt prosaiska alster af prosaiska pennor. Tiderna förändras, vi kunna icke hjälpa det.
imellertid finnas få regler utan undanlag. Det nuvarande släktet har med en begärlighet ulan like slukat Vilhelm v. Brauns dikter. Runebergs sånger lefva på allemans läppar, Nybom höres och läses gärna. Beppo So mm el ii och Talis Qualis' dikter äro knappt tillgängliga i bokhandeln, men dessa herrar ha alla ett namn och det är just knuten alt nu skaffa sig ett sådant.--I vår tid, då så mycket göres för kommunikationernas förbättring, tyckes äfven vägen till skaldeparnassen blifvit något mindre krånglig alt vandra. Vårt språk är så utbildadt, alt så godt som hvem som helst förmår att uttrycka sina mer eller mindre slöa känslor i rimmade och klingande fraser. Allteftersom de europeiska folkens lifsandar slappades, förvissnade blomman af deras inre kärnfriska lif, den nationella sången, anden var borta, och formen stod ensam kvar. Men denna ikläddes hofdräkten och placerades i förmaken för att hålla rökelsen under de förnämas näsor. Så uppstod en kvasi-poesi, pudrad, cirklad och tankefattig såsom en hoflakej ägnar och anstår. Kunde den piruettera siratligt, uppträda med slickade fasoner och röra sig utan för mycken kantighet i alexandrinernas menuett, så var den utan tvifvel skaldekonst. Nu har man fått andra tankar om saken. Vi förstå hvarför Thorild på sin tid uppträdde så häftigt mot rimsluten; han kämpade för anden mot formen, emedan den senare så länge gått och gällt för den förra. Vi se dem helst i innerlig förening och skola dock alltid kunna skilja mellan en skald och en
Källa: Project Runeberg ·