Sida 227
LITT K HA Ii A UITSATSKK
Bilderhuch, hvarom mera nedan, och som företrädesvis äger intresse ur politisk synpunkt, uttalar han sig med mycken skärpa 0111 denna litteratur-grupp.
Han yttrar:
»Don lilla hämnd herr iMiigge tagit på vårt svalnade intresse för tyska litteraturen, ity alt han påstår, det vi icke ägt någon betydande skald, bevisar blott, att ban icke känner vår litteratur, hvaremot den öfverklagade här rådande missaktningen för den nyare tyska skönlitteraturen synes visa, att vi känna densamma tämligen väl, ty vi bedöma den på alldeles samma sätt som Tysklands egna kritiska auktoriteter. Den som vid något tillfälle varit nog olycklig att bli bekant med det litterära Jungdeutschland förnyar icke gärna en sådan bekantskap. Sådana heroer som herrarne Gutzkow och Hebbel förekomma oss vedervärdiga, fastän de i sitt fädernesland varit högt uppburne. De äro immoraliske, sjuklige ända till oförmögenhet i sin åskådning, uppfattning och reproduktion och därtill oerhördt rent af dödande tråkige. Deras skrufvade, öfverspända, illa hopkomna, ofta äfven i stilistiskt hänseende barbariska alster sakna hvarje gnista af den genialitet som annars kommer läsaren att öfverse med så mycket. Då de försöka återgifva världen från den komiska sidan, gäspa vi åt deras witzar, och endast då de vilja vara tragiske förekomma de oss lustige. Då herr Miigge påstår, att Sveriges nu lefvande författare väl kunna mäta sig med flertalet af de samtidige franske, kunde han gärna äfven sagt de tyske och detta utan fruktan att göra sig skyldig till smicker.»
Rydberg saknade, dock icke sympati för tysk diktning. Ofvan har omtalats med hvilket erkän-
Källa: Project Runeberg ·