Sida 626
5(32 VIKTOR RYDBERG
bindelse till mig, för att taga farväl; han har blifvit kock å en galeas, hvilket han berättar med glädjestrålande uppsyn, utan att ana det hundlif, som väntar honom. Så kommer Dietrichson för att prata politik och ästetik. Så Lindskog för att ur goda källor meddela närmare underrättelser om huru de nyutskrifne pariserpojkarne vid Jemappes under marseljäsens toner piskade de österrikiska modellsoldatmaskinerna ur deras förskansningar. Så Oxenstierna, i sällskap med en med ett slort rödt hederligt melankoliskt bondansikte begåfvad sjölöjtnant S., för att föra mig till sin atelier och visa sina senaste sjöstycken. Så löjtnant Lindhé* o. s. v., o. s. v.»
De ledande artiklar under Hedlunds riksdagstid 1867.—69, hvilka flutit ur Rydbergs penna, beröra väsentligen kulturfrågor och försvarsfrågan.
Med anledning af att Första kammaren år 18(57, delvis af formella skäl, förkastade förslaget om utvidgade rättigheter för svenske medborgare af främmande trosbekännelse, skref Rydberg (20—21 febr. 1867) två varmt kända artiklar, därvid han särskildt angrep biskop Björcks ståndpunkt, att man för statens och dess medborgares sanna väl borde använda en »lätt tryckning» på medlemmar af andra bekännelser, särskildt judarne, hvilken »demoraliserande föreställning» ju icke gillades af biskopen, när den i Spanien användes som argument mot protestantiske kättare.
Från år 1867 är ock ett par artiklar (24 och 26 april) om folkundervisningen med anled-
• Frih. G. Leijonsköld Oxenstierna (»Aldebaran ), författare och målare. — Löjtnant O. Lindhé, medarbetare i Handelstidningen.
o /
Källa: Project Runeberg ·
