Sida 160
160
VIKTOR RYDBERG
ett verkligt hinder att göra godt och kontrollera byråkratien. Bättre vore då det rena oförställda enväldet.
Du skall nu skildra edra stilleståndsmän från 18i0-talet. Jag erkänner min okunnighet i afseende på dessa mäns karakterer, men för den händelse, alt de voro i stånd alt genomblicka sina »nationalliberale» motkämpars afsikter att själfva varda absolute herrar öfver bonde-hjorden, sådan de föreställde sig den då, och att, obesvärade af enväldets kontroll och af adelns rivalitet, skaffa makten i händerna på ett akademiskt kotteri, sammanhållet af ekonomiska intressen och »den honette ambitions» fördomar, så kan jag ganska väl förstå desse konservative mäns afsky för en slik liberalism. Ar det i den meningen du ämnar uppträda »konservativ», då kan jag både förstå och gilla det. Skulle däremot din konservatism hålla skölden öfver den nationalliberala misèren, skulle jag läsa dina afhandlingar med sorg.*
Alt man först måste göra individen religiöst fri, innan man tänker på politisk och kommunal frihet — är den upp- och nedvända utvecklingsgången. Motviljan för den danska vänsterns ledande personligheter bör icke drifva till fasthållande af en sådan paradox, som i själfva verket kastar all frihet öfver bord. Hur skall det gå med Danmark, om det icke ur bildningens leder kan få gode och fläckfrie män i spetsen för folkets sak? Och är det icke »something rotten» i en bildning, som ej är i stånd att prestera sådana?»
21 januari 1877.
»Nog är det illa, att konst och vetenskap skola dragas in i politiken, men hvad är att göra, så länge konst och
* Borchsenius framhöll nätlopp i sina mycket värdefulla litteraturhistoriska skisser »Fra Fyrrerne» påelt sympatiskt sätt konservatismen hos vissa de nationalliberales motståndare (Sibbern).
Källa: Project Runeberg ·