Sida 231
Resan 1874.
Redan 1858 liade det ju varit på tal, att Rydberg skulle förelaga en utländsk resa med sin vandringskamrat från samma år Bernard Fleury. Då var Grekland det mål som lekte i hågen. Däraf vardt intet. Den nedtryckta sinnesstämning, som behärskade Rydberg under större delen af 1860-talet, höll tanken på dylika företag fjärran. Men med den ny vaknande lefnadslusten omkring 1869 vaknade åter resehågen. Nu var det fråga om Suezkanalen och Afrika, men så kom valet till riksdagen och afbröt för några år alla slika funderingar. Först på nyåret 1874 sattes den länge påtänkta färden i verket.
De närmaste anledningarna till att resan då kom till stånd voro troligen rent yttre, dels sysslandet med konsthistoriska ämnen under polemiken med Dietrichson och dels — så egendomligt det kan låta — hans samtida runforskning och det osanna ryktet om att en gammal runhandskrift skulle finnas i Barberiniska biblioteket i Rom. Ty till Italien styrdes nu kosan. Medlen lämnades af tidningen, och Rydberg ärnade skrifva resebref. Hedlund, som i detta fall var en något tviflande
Källa: Project Runeberg ·