Tillbaka Read Runeberg

Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning. Senare delen

Originalsida 532
Originalsida 532
Originalsida 532
Originalsida 533
532–533

Sida 532

52 ö

VIKTOR RYDBERG

'Klockan half två på morgonen. Man hör Gari von Bergen utbrista: Nej, Snoilsky, jag stiger upp och går min väg, om du fortfar att skämta med det absolutas begrepp.'

Den 2 juni på aftonen kommer jag till Lund och begifver mig omedelbarligen till din bostad, där allt hvad jag tarfvar är en säng, en stol och ett tvättfat.

Jag har under de sista veckorna, på samma gång jag njutit en fullkomlig kroppslig hälsa, lidit af sömn-aktighet, dåsighet och — läslust, hvilket haft till följd, att jag ingenting kunnat uträtta af allt det myckna som åligger mig att fullgöra. Jag har icke ens orkat att skrifva bref — äfven de viktigaste sådana ha fått vänta — utan har jag i stället utsträckt på en soffa lefvat i Swinburnes och Robert Hamerlings dikter. Må nu denna dåsighet försvinna, tills jag packar in mina saker för att återse dig, Lysander, Nyblæus, Lundagård, Helgonabacken och andra goda vänner.»

Rydberg mottogs i Lund på det hjärtligaste både officiellt och enskildt.

I promotionsskriften skref Lysander:

»Vår andre tillämnade hedersdoktor, Viktor Rydberg, skall, på grund af därifrån först till handa kommen kallelse, vid Upsala universitets fjärde hundraårsfest mottaga den krans, som hela vårt land önskar räcka honom. Lunds universitet, i hvilket han ser sin 'moder', får härigenom till denna utmärkelse lyckönska sin älskade och frejdade son.»

Och i en trängre krets tillbragte ban ett par glada solskensdagar, hvilka å ömse sidor kvarlämnade de angenämaste intryck.

Källa: Project Runeberg ·