Sida 550
52 ö
VIKTOR RYDBERG
längre samtal dem emellan rum, därvid flere både filosofiska, litterära och politiska spörsmål afhandlades, och detta förtroliga samspråk framkallade sedan utväxlingen af tvänne bref, som bl. a. berörde ordensfrågan.
I Rydbergs bref till konungen, dagtecknadt den 3 januari 1880, heter det, efter att han tackat för det lian fått »lära känna människan inom konungen»:
»Själf har jag en ogrannlagenhet att afbedja. Jag hade att välja mellan den och att vara otrogen mig själf, som i ordensväsendet, sådant det utvecklat sig, funnit, måhända med orätt, någonting som nöter på konungamakten och folkets moral, på samma gång jag erkänner, att medel måste stå monarken till buds, hvarigenom de goda syften som med ordensväsendet afses kunna vinnas. Den vänlighet jag dagen efter den, då jag sattes på detta själsransakande och pinsamma prof, rönte af Eders Majestät, det hugnande förtroende, hvarmed jag då möttes, innebär för mig en borgen, att mina bevekelsegrunder blifvit, om icke gillade, så dock förstådda, och att jag fortfarande äger min konungs bevågenhet.»
På detta bref sände konungen den 8 januari ett längre svar, ur hvilket, med den höge bref-skrifvarens tillstånd, följande utdrag må meddelas:
»Ditt sista besök och det lärorika samtal som jag därvid fick hafva med dig gå ej ur mitt minne, nej, det förvaras där med uppriktig glädje. Jag fick då ett nytt ocli kärt bevis på de ädla känslor och höga tankar, hvaraf du, i högre grad än de allra flesta af din samtid, är mäktig. Jag, en blott dilet-tant på det område, där vårt samtal rörde sig,
Källa: Project Runeberg ·