Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan · Berg, bergskedjor och bergsbrytning

Alptoppar och alppass

Berg, bergsgrupper och pass i Alperna, med några angränsande dalar och vägar.

32 artiklar

Artiklarna

  • Arlberg (Adlerberg), bergsträcka i Algau-alperna, till en del utgörande Tyrolens nordvestra gräns. Höjd omkr. 5,537 f. Från Stanzerthal i Tyrolen till … band 1, sp. 1071
  • Aiguille [äguij], Fr. ("nål"), kallas i de franska alperna, i synnerhet i Savoyen, en brant och hög bergstopp, som slutar med en nålformig spets. Samma … band 1, sp. 300
  • Adamello en till Ortler-alperna hörande bergsknut, s. om Ortles i Val Camonica, ej långt från Tyrolens gräns. Dess högsta spets, Presanella, är 10,967 fot … band 1, sp. 115
  • Tauern (Hohe T.), en väldig högbergsgrupp i Östalperna, sträcka sig ö. om Zillerthal-alperna från Birnlücke till Arl-, Malta- och Lieserdalarna och bilda … band 15, sp. 1434
  • Terglou (Sloven. Triglav, »trehöfdad»), högsta bergsstocken i Juliska alperna, på gränsen mellan Krain och Görz och på vattenskilnaden mellan Save och … band 16, sp. 35
  • Bernhardin [dä'ng], S:t (San Bernardino), bergpass i Graubünder-alperna (i Schweiz), hvilket leder från Mesoccodalen till Rhendalen. I närheten af dess högsta … band 2, sp. 339
  • Generoso [djeneråså], Monte, schweizisk bergstock i Tessin-alperna, 1,695 m. hög, fyller landskapen mellan Lugano- och Comosjön och erbjuder en härlig utsigt … band 20 (supplement), sp. 923
  • Pelvoux [-vou] 1. Oisans-alperna, väldigt glacierrikt bergmassiv i Kottiska alperna på gränsen mellan franska departementen Isère och Hautes-Alpes, skildt … band 20 (supplement), sp. 1805
  • Karwendel en till bajerska alperna hörande kortare kalkbergskedja, på gränsen mellan Bajern och Tyrolen, n. om Innsbruck, genom Isar skild från Wetterstein … band 8, sp. 437
  • Alpvägar och alpbanor. Redan i äldsta tider torde handelns och krigets behof hafva nödgat de på ömse sidor om Alperna boende folken att söka ut de genaste och … band 1, sp. 545
  • Karavankerna (Caruanca), en gren af de Juliska alperna, en kal kalkstenskedja, som sträcker sig på gränsen mellan Kärnten och Krain mellan floderna Drava och … band 8, sp. 253
  • Alperna hvilkas stupning mot s. är mycket brantare än mot n., framträda mest storartadt och häpnadsväckande i sin vestra del, räknadt från Mont Blanc till … band 1, sp. 534
  • Ortler-alperna kallas efter sin högsta topp (se föreg. art.) den högbergsgrupp på gränsen mellan Tyrolen och norra Italien, som sträcker sig från Adige mot v. till … band 12, sp. 392
  • Iseran [-örang], Mont, ett pass i Grajiska alperna af 2,769 m. höjd, mellan Isères och dess biflod Arcs öfversta dalar. Genom I. går den stora stråkvägen … band 7, sp. 825
  • Alpvägar De i art. nämnda passen hafva följande höjd, uttryckt i meter: Mont Cenispasset 2,098 m., Simplonpasset 2,010 m., Lilla S:t Bernhard 2,157 m., Mont … band 19 (supplement), sp. 1673
  • Sentis (Säntis), bergstopp, tillhörande Thur-alperna, belägen på gränsen mellan kantonerna. S:t Gallen och Appenzell. Dess högsta topp, Hoher Sentis (2,504 … band 14, sp. 882
  • Dammastock en till de östra Bern-alperna hörande bergstopp, som är 3,633 m. (12,236 f.) hög och belägen på gränsen mellan kantonerna Uri och Wallis. Dess östra … band 3, sp. 828
  • Dachstein bergsgrupp bland Salzkammergut-alperna i Österrike, mellan Hallstadtsjön i. n. och floden Enns i s. De högsta topparna äro Dachstein, 3,002 m … band 3, sp. 734
  • Stilfserjoch (Ital. Monte Stelvio), bergkam i Rätiska alperna, på gränsen mellan Tyrolen och Italien (prov. Sondrio). Öfver S. leder från Stilfs i Wintschgau till … band 15, sp. 550
  • Isel Iselberg, ett 722 m. högt berg i Tyrolen, s. om Innsbruck, var 1809 skådeplats för heta strider mellan de af Hofer, Speckbacher, Haspinger o. a … band 7, sp. 824
  • Eisenerz l. Innernberg, köping i Öfre Steiermark, i en djup dal i Eisenerz-alperna (se Alperna, I, sp. 537). Omkr. 2,000 innev. Hufvudort för de steiermarkska … band 4, sp. 285
  • Brenner en 2,034 m. (6,815 f.) hög bergstopp på Tyrol-alperna, mellan Innsbruck och Sterzing. Der bredvid ligger Brennerpasset, en bred och lång dal, från … band 2, sp. 1111
  • Montcassel [mångkasä'll]. Se Cassel. Mont-Cenis</ > [mång-söni], bergmassa på gränsen emellan franska depart. Savoie och italienska prov. Turin, emellan Arcs … band 11, sp. 1309
  • Zillerthal sidodal till Inndalen i Tyrolen, genomfluten af Zillerbach. Den egentliga Zillerdalen sträcker sig omkr. 28 km. från Inn till byn Mairhofen och har … band 18, sp. 252
  • Giovipasset [dsjåvi-], ett 790 m. högt pass i de liguriska Apenninerna. Under detsamma går genom en 8,29 km. lång tunnel den 1889 öppnade, 23,8 km. långa … band 20 (supplement), sp. 943
  • Jungfrau Under byggnad är en elektrisk kuggstångsbana från Scheidegg (2,069 m.) vid Wengernalpbanan öfver jord till glacierranden (2,280 m.), derefter genom … band 20 (supplement), sp. 1269
  • Finstermünz pass i Tyrolen. vid Inns utlopp ur Engadin-dalen, 912 m. öfver hafvet. Sedan 1855 går derigenom en storartad alpväg från Tyrolen till Schweiz. Detta … band 4, sp. 1356
  • Arlberg ett 1,802 (1,797) m. högt alppass på gränsen mellan Tyrolen och Vorarlberg, tillika, vattenskillnad mellan Rhen och Donau samt gräns mellan de … band 19 (supplement), sp. 1865
  • Juliska alperna de Karniska alpernas fortsättning mot s. ö. mellan Wurzener Save i n. och Isonzos biflod Idria i s. Genom Predilpasset (1,165 m.) och Isonzo delas de … band 7, sp. 1431
  • Lavin (ett från Schweiz kommet ord, af Med. Lat. lavina l. labina, af Lat. labi, falla, skrida), snöskred, en utför branta och höga bergsluttningar … band 9, sp. 914
  • Innsbruck (förr Innspruck), hufvudstad i Tyrolen, ligger vid Brennerjernvägen i ett vackert högbergigt landskap nära Sills inflöde uti band 7, sp. 688
  • Weisskogel Se Zugspitze. Veit [fajt] den helige. Se Vitus. Yeit Weber [fajt], psevdonym. Se Wächter, G. Ph. L. L. *Vejér de la Frontera är stad, med 11,000 … band 20 (supplement), sp. 2277

Fler ämnen i berg, bergskedjor och bergsbrytning