Nordisk familjebok · första upplagan · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Enskilda djurarter och djurprodukter
Artiklar om enskilda djur (hjort, får, kräfta, ödla, skunk, papegojor) samt några djur- och växtprodukter, blandat.
40 artiklar
Artiklarna
- Sällskapspapegojor zool., benämnas i handeln en del smärre papegojor, hvilka endast parvis kunna hållas i fångenskap, derför att ena makan sällan eller aldrig … band 15, sp. 1214
- Esping zool., en ganska vanlig benämning på honan af den vanliga huggormen (Pelias berus), när hon är ung. Hon är rödbrun, med mörkare ryggband, och till … band 4, sp. 727
- Angora-kanin l. Silkeshare, zool., en i trakten af Angora inhemsk varietet af kanin, hvilken, liksom Angora-geten, utmärker sig genom en lång, silkesfin … band 1, sp. 768
- Sköldpadd kallas det hornämne, som utgör betäckningen på sköldpaddornas ryggsköld. (Se Sköldpaddor.) Sköldpadden, som till färgen är gul eller gulröd med … band 14, sp. 1394
- Ryssja (D. ruse, T. reuse), ett slags fiskredskap, som i inskränktare och egentlig bemärkelse innefattar ett af garn bundet redskap bestående a) af en på … band 14, sp. 152
- Ide zool., kallas det lägerställe, hvari åtskilliga däggdjur, t. ex. björnen och gräflingen, tillbringa den kalla årstiden. Enligt regeln uppsöka de … band 7, sp. 406
- Faxe (Isl. faxi), en i fornnordiska språket ofta förekommande benämning på häst. Ordet betyder egentligen manig och ingår ofta i sammansättningar, såsom … band 4, sp. 1085
- Vädur (Isl. veðr, D. væder, vædder, T. widder). 1. Gumse, bagge. Om argonavterna och »det gyllene vädursskinnet» se Argonavterna. – 2. Krigsv. murbräcka … band 17, sp. 1548
- Strömming är vanliga benämningen på Östersjösillen från kusten af Kalmar län och norrut äfvensom kring Gotland, deremot ej på den vid blekingska och skånska … band 15, sp. 784
- Varggård (Gammalsv. varghagarðer, varga gård), en inhägnad, inom hvilken vargen inlockas medelst lefvande eller dödt bete, och ur hvilken han sedan ej kan … band 17, sp. 283
- Kalf 1. Zool., den vanliga benämningen på ungarna inom vissa familjer af ordningen boskapsdjur (Pecora) bland däggdjuren. Så talar man om kalfvar af elg … band 8, sp. 48
- Håf fiskredskap, består af en bygel, en vid denna fäst nätpåse samt ett skaft. Antingen är detta fäst omedelbart vid bygeln eller är denna upphängd … band 7, sp. 224
- Sillfiske Det bohuslänska sillfisket, som de båda sista vintrarna nästan felslagit eller varit jämförelsevis obetydligt, gaf 1894–95 fiskarena «n bruttoinkomst … band 20 (supplement), sp. 2005
- Fiskskinn handelsnamnet på den gulgråa, torkade, med hårda taggar besatta huden af flere olika fiskarter, företrädesvis hajar (arter af slägtet Squalus), men … band 4, sp. 1388
- Essence d'Orient [-sa'ngs dåria'ng], Fr. Se Löja och Perlor. *1. Essendrop, B. L., blef 1847 (ej 1837) kyrkoherde i Baklandet (Trondhjems stift) och tog 1883 afsked … band 20 (supplement), sp. 692
- Ålfiske Ålen är eftersökt såsom födoämne och betingar ett jämförelsevis högt pris samt är på grund deraf föremål för ifrigt fiske, der lägenhet till sådant … band 18, sp. 413
- Tupp (af Gammalsv. tupper, toppmössa), i äldre Sv. hani, hane, hannen af hönsfoglarnaa ordning (se Gallus). -- Tuppen är en urgammal sinnebild såväl af … band 16, sp. 944
- Horn (Lat. cornu), zool., förekomma, mestadels parvis, dock stundom ett eller flere till antalet, hos boskapsdjuren (Pecora) och noshörningar … band 6, sp. 1499
- Hyraceum farm. med., en i mindre stycken eller massor af obestämd form förekommande drog, till färgen svartbrun, till utseendet här och der något hartsartad … band 7, sp. 215
- Tamkatten Se Huskatten. 1. Tamm, Per Adolf, friherre, bruksidkare, född i Göteborg d. 2 Jan. 1774, son af direktören vid Ostindiska kompaniet G. Tham … band 15, sp. 1356
- Terrier det franska [utt. tärié] och engelska [utt. tä'rriö'r] namnet på råtthund (se Hunden), bildadt af Fr. chien de terre (»jordhund»), emedan vissa … band 20 (supplement), sp. 2188
- Hummer Hummern fortplantar sig enl. somliga nyare forskare (Herrick) endast hvart annat, enligt andra (Ehrenbaum) hvart fjerde år. Detta band 20 (supplement), sp. 1160
- Guldslagarehinna den yttersta, lina (serösa) hinnan från nötkreaturens tarmar, som aflossas, befrias från fett, torkas, utspännes och öfverstrykes med en lösning af … band 6, sp. 227
- Ambra (förkortn. af Grek. ambro´sia, "gudaspis") kallades en i forntiden mycket prisad parfym, hvars värde skattades högre än guldets. Den synes hafva … band 1, sp. 600
- Rosenstockar zool., kallas de båda utskott från pannbenen, som hos hjortdjuren bära hornen och motsvara de utskott, med hvilka hornqvickarna hos sådana … band 13, sp. 1458
- Våm l. våmb (Lat. rumen), zool., kallas den första delen af magen hos idislarna (Ruminantid). Den bildar en stor, oregelbundet gestaltad säck, hvars … band 17, sp. 1515
- Ålkista en faststående fångstinrättning, afsedd för fiske af ål under dennas vandring nedför strömdragen till hafvet och derför ofta anordnad vid strömmars … band 18, sp. 415
- Hof (Lat. ungula), en hornkapsel, som omsluter de sista af lemmarnas ben hos hästen och andra djur, hörande till hästslägtet (se fig. 1). De ben, som … band 6, sp. 1357
- Kinesiska svalbon l. ätliga svalbon byggas å branta klippväggar vid kusterna af Indiska arkipelagens öar, Kochinkina och Kina af två arter svalor, hörande till gruppen … band 8, sp. 726
- Perlemor (Fornsv. perlomodher, T. perlmutter, Ital. madreperla), ett hårdt, silfverglänsande, halft genomskinligt och i regnbågsfärger skiftande (iriserande) … band 12, sp. 1053
- Drifgarnsfiske ett uråldrigt fiskesätt, som användes för såväl sill som lax (i Östersjön) och makrill, består deruti att de i rad utsatta garnen (garnlänken) icke … band 20 (supplement), sp. 534
- Enhörning (T. einhorn; Fr. licorne, af Lat. unicornis), ett fabelaktigt djur, liknande hästen, men med ett rakt, spetsigt och oftast spiralvridet horn midt i … band 4, sp. 562
- Uppstoppning af döda djurs hudar (dermoplastik, taxidermi), konsten att utfylla huden af djur (i synnerhet ryggradsdjur) på sådant sätt, att den så naturligt som … band 16, sp. 1447
- Silkesodling band 14, sp. 1063
- Perlor (Med. Lat. perula; af omtvistad härledning), hårda, glänsande, till formen rundade samt hufvudsakligen af kolsyrad och fosforsyrad kalk bestående … band 12, sp. 1055
- Makrillfiske Detta fiske är att räkna bland de »stora fiskena» och intager i flere land i ekonomisk vigt platsen näst efter sill- och torskfiskena. Ännu i midten … band 10, sp. 675
- Kaviar (af Turk. havyár), egentligen benämning på saltad rom af åtskilliga störarter; ordet nyttjas dock numera äfven i fråga om sålunda beredd rom af … band 8, sp. 550
- Laxpata ett slags antagligen från Finland härstammande fiskebyggnad, hufvudsakligast afsedd för lax, men äfven bruklig för fångst af sik. Laxpatorna, som … band 9, sp. 926
- Uroxen (Bos primigenms Boj., B. urus Flem.), en numera utdöd art af nötkreatursslägtet, utmärkt genom stor, långsträckt, platt panna och stora horn, som … band 16, sp. 1541
- Elgar Jagt på elg är i allmänhet förbjuden under tiden d. 1 Jan.–31 Aug. och d. 16 Sept.–31 Dec., men inom Jönköpings och Kronobergs län helt och hållet … band 20 (supplement), sp. 640