Read Runeberg
Sök Min läslista

Nordisk familjebok · första upplagan · Mytologi och sagohistoria

Fester och högtider

Antika, nordiska och kristna fester och högtider, särskilt romerska och grekiska gudafester samt julens och midvinterns firande.

31 artiklar

Artiklarna

  • Feralia fest till de aflidnas ära (ett slags "alla själars dag"), som firades i Rom d. 21 Februari hvarje år. Man framsatte då mat och allahanda gåfvor åt de … band 4, sp. 1139
  • Fordicidia (af Lat. fordus, drägtig), enligt sagan en af Numa Pompilius inrättad offerfest till Tellus', jordgudinnans, ära. Vid denna fest, som firades i … band 5, sp. 30
  • Agrionia (af Grek. Agrionios, "den vilde", ett binamn på Dionysus) var en fest, som till Dionysi ära vintertiden hvart tredje år firades i Orchomenus i … band 1, sp. 282
  • Lupercus »vargfördrifvåren», ett binamn för den fornitaliske skogs- och herdeguden Faunus (se d. o.), till hvars ära i Rom årligen d. 15 Febr. firades festen … band 10, sp. 304
  • Anna Perenna Rom. myt., en gudinna, som firades med en glad fest d. 15:de Mars. Ursprungligen var hon sannolikt en det ständigt återvändande årets gudom. Hon … band 1, sp. 811
  • Berchtenlaufen (-jagen, -gehen), ett slags karnevalsfest, som mellan juldagen och trettondedagen firas på åtskilliga orter i södra Tyskland. Festen står sannolikt i … band 2, sp. 253
  • Bechteltag (Bechtelistag, Berchtoldstag), en folkfest, som firas i Schweiz, särskildt i Zürich, på årets andre dag. Den leder sannolikt sitt ursprung från … band 2, sp. 92
  • Midvintersfest midvintersblot, den mellersta af de trenne stora högtider, som årligen firades af våra hedniska förfäder. Den inföll vid vintersolståndet (d. 21 … band 10, sp. 1542
  • Natalis (Lat., näml. dies, dag). 1. Födelsedag. En persons födelsedag firades i det gamla Rom med offer (jfr Genius) samt lyckönskningar och skänker till … band 11, sp. 1856
  • Jólablót "julblot", kallades den förnämsta offerfesten hos våra hedniske förfäder. Den firades vid midvinter för att nedkalla gudarnas välsignelse öfver den … band 7, sp. 1287
  • Fête [fät], Fr. (af Lat. festus, helig, högtidlig, glad), fest. -- F. champêtre [sjangpätör], landtlig fest, fest i det fria. -- F. des morts [dä mår] … band 4, sp. 1183
  • Försoningsfesten judarnas heligaste religiösa fest. För denna fest, som börjas d. 9:de Tischri på aftonen och slutar d. 10:de på aftonen, föreskrifves afhållsamhet … band 5, sp. 724
  • Helg kallas den tid, under hvilken någon af de stora kyrkofesterna firas. Den räknas från aftonen före den första högtidsdagen. Julhelgen räknas från … band 6, sp. 945
  • Arföl var en fest, som firades hos de gamle nordboarna, då arfvet efter den döde tillträddes. Bruket fans redan under hednatiden, och väl bekant är det i … band 1, sp. 1017
  • Saturnalia Lat., en fornromersk folkfest, som firades från och med d. 17 till och med d. 23 Dec. eller senare d. 17--19(21) Dec. Den synes hafva egnats åt … band 14, sp. 560
  • Ludi Lat., lekar; skådespel. De offentliga skådespelen i det gamla Rom voro ursprungligen af religiös art, eller fester till särskilda gudars ära, från … band 10, sp. 174
  • Quinquatrus namnet på en i det forna Rom till Minervas ära firad fest. Ursprungligen synes denna hafva egt rum på 5:te dagen (quinquatrus) efter Idus i den … band 13, sp. 548
  • Bröllop (Fornsv. bruþlöp, brullöp. brullop, Fornisl. brúðhlaup, brullaup), urspr. högtidlig färd, hvari bruden (och brudgummen) uppträdde med ett följe … band 2, sp. 1263
  • Bacchanälier fest till Bacchi ära, till hvilken endast de i Bacchi mysterier invigde fingo tillträde, firades ursprungligen endast af qvin-nor, men sedermera … band 1, sp. 1402
  • Epiphania (Grek. epifaneia, synligblifvande uppenbarelse), i det gamla Grekland hvarje fest, som firades till åminnelse af en guds uppenbarelse. Kristna kyrkan … band 4, sp. 604
  • Julklapp gåfva, som utdelas på julaftonen. I afseende på julklapparna iakttogs förr mer än nu en hög grad af hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen (numera … band 7, sp. 1435
  • Nevrus (Nauruz), Pers., »nyårsdag» (af nev, ny, och rus, dag), persernas nyårs- och vårfest, härstammar från den för-muhammedanska tidräkningen efter solår … band 11, sp. 2071
  • Apaturierna en årlig fest hos forntidens athenare och andra greker af den joniska stammen. Vid denna fest hade familjefäderna att inför medlemmarna af sin slägt … band 1, sp. 882
  • Rosenfest (Fr. Fête de la rosière), en landtlig fest, som säges vara instiftad af den hel. Medardus (biskop i Noyon på 400-talet) och ännu firas här och der på … band 13, sp. 1441
  • Daedala (Grek. daidala), Grek. mytol., tvänne fester: en större, som firades hvart sextionde år, och en mindre, som firades hvart sjunde. De ledde sitt … band 3, sp. 737
  • Rupert knekt namn på ett slags förr i tiden på julaftonen i de svenska hemmen uppförd komedi för barnens räkning. Rupert knekt, hvilken figur föreställer den onde … band 14, sp. 63
  • Julsånger (Julvisor), stycken, som afsjungas vid jultiden och merendels stå i samband med halft dramatiska upptåg. De äro urgamla och torde i de flesta fall gå … band 7, sp. 1436
  • Jubelfest (Lat. jubilaeum), högstämd glädjefest till åminnelse af en tilldragelse efter förloppet af 25, 50, 100, 200 etc. år. Den första allmänna jubelfesten … band 7, sp. 1386
  • Tarentini ludi (Terentini ludi) kallades i det forna Rom lekar eller spel, som firades å en plats på Marsfältet, benämnd Tarentum (Terentum). En sabinsk landtman … band 15, sp. 1396
  • Fackeldans en dans, i hvilken deltagarna bära facklor i händerna. Den tillhörde sannolikt först grekernas bröllopshögtidligheter, infördes sedermera af … band 4, sp. 939
  • Julgran en i synnerhet i norra Europa för julhögtiden kännetecknande prydnad. Den utgöres af en frisk gran, smyckad med ljus, frukter, konfekt, leksaker och … band 7, sp. 1423

Fler ämnen i mytologi och sagohistoria