Blindhet

Blindhet, med. Utom af "svarta starren", amauros (se d. o.), angripes ögat af många sjukliga förändringar, hvilka mer eller mindre försvaga eller alldeles upphäfva synförmågan. Denna upphäfves naturligtvis helt och hållet, om organet fullständigt förstöres. Samma skada åstadkommes jämväl genom förändringar i de delar af ögat, som skola vara genomskinliga och lemna ljusstrålarna tillträde till näthinnan. Sådana äro fördunklingar af hornhinnan eller den del deraf, som motsvarar pupillar-öppningen, vidare tilltäppningar af pupillen genom inflammationsprodukter eller sammanväxningar deraf, fördunklingar af linsen ("grå starr"), förändringar af glaskroppen (hvarigenom denna förlorar sin genomskinlighet), sjukdomar i ögats kärlhinna (choroidea) och i näthinnan (retina), aflossningar af denna, tumörer (uppsvällningar) i ögat o. s. v. Ytterst sällan är blindheten medfödd. Många former deraf kunna botas, men ej sällan måste dervid operativa åtgärder användas. För att en operation skall lemna utsigt till framgång, fordras likväl, att blindheten ej är absolut fullständig; åtminstone förmågan att skilja ljus och mörker måste finnas qvar. Utgången af en operation är dock alltid tvifvelaktig, och en mängd former af blindhet kunna hvarken botas genom kirurgisk eller annan åtgärd. Så mycket nödvändigare är det att söka förekomma blindhet genom att i tid riktigt behandla de grundläggande orsakerna. Dervid bör väl ihågkommas, att äfven de till utseendet oskyldigare ögonsjukdomarna kunna, genom brist på vård eller en förvänd sådan, medelbart eller omedelbart medföra förlusten af synen på det angripna ögat, ja att i ej få fall en sjukdom, som att börja med angriper endast det ena ögat, efter längre eller kortare tid drager äfven det andra i förderfvet. Rsr.