Bogesund

*Bogesund. 1. Någon kapellförsamling finnes icke. — 2. Fideikommissegendom i Ö. Ryds socken, Stockholms län, på norra sidan af Askrikefjärden, 5 km. v. om Vaxholm, 37 km. landvägen från Stockholm, består af B.. 2 mtl frälsesäteri, samt tillhörande 11 1/4 mtl, tills. 1894 taxerade till 604,100 kr. Den egentlige grundläggaren af gården, hvars ursprungliga namn var Bogösund (med anledning af läget vid det sund, som förr skilde Bogön från Väderön), är grefve Per Brahe d. y., hvilken sannolikt i slutet af 1640-talet uppförde den stora mangårdsbyggnaden och gjorde B. till ett herresäte. Godset öfvergick från hans brors sonson till dennes dotter, gift med frih. K. F. Hamilton, köptes före 1767 af hofmarskalken grefve F. U. von Rosen och 1774 af grefve Ax. von Fersen såsom förmyndare för sin systerson, frih., sedermera grefve A. von Lantingshausen. Vid dennes död (1820) tillföll B. hans äldsta dotter, gift med sedermera hofmarskalken frih. N. A. v. Höpken, hvilken efter sin morbroder öfverkammarherren grefve E. A. von Lantingshausen 1856 mottog dennes fideikommissegendomar Sandbyvik, Österby och Väsby i Södermanland samt Tibble i Upland och antog i enlighet med fideikommissbrefvets föreskrift namnet v. Lantingshausen v. Höpken. Genom utbyte med Tibble erhöll B. 1863 fideikommissnatur. Det var hofmarskalken v. Lantingshausen v. Höpken, som genom storartade tillbyggnader 1864–67 gaf det gamla Braheska slottet dess nuv. aristokratiska prägel efter förslag af F. V. Scholander. I hvardera hörnet af det sex våningar höga stenhuset lät han uppföra massiva krenelerade fyrkantiga hörntorn af 30 m. höjd, hvarjämte byggnaden ornerades med trapprösten å fasaderna, utbyggnader m. m. Derjämte vidtogos omfattande inre förändringar, hvarvid bl. a. inreddes ett kapell med derunder varande grafkor. B. innehafves nu af f. d. underlöjtnanten frih. N. A. S. v. Lantingshausen v. Höpken, hofmarskalkens son.