Ganges (Sanskr. Gangâ), Främre Indiens hufvudflod, uppstår i Garhwal på södra sidan af Himalaya af tvänne källfloder, Bhagirathi (hvilken upprinner på 3,140 m. höjd, nära Gangotri)
och Alaknanda, hvilka mottaga en mängd smärre bergbäckar och förena sig på 600 m. höjd vid Deoprayag, hvarefter floden får namnet G. Vid Hardwar, 400 m. öfver hafvet, inträder floden på den hindustanska slätten, genomströmmar denna med obetydligt fall först i sydlig, derefter i sydöstlig och slutligen i östlig riktning ända till Radsjmahal, der den vänder sig mot s., inträder i Bengalens lågland och utmynnar i Bengaliska viken genom en mängd armar, som jämte Brahmaputra bilda det största deltaland på jorden. Den vestligaste af de åtta hufvudarmarna är Hugli, som flyter förbi Kalkutta, och den östligaste Megna. Det mellan dessa flodarmar liggande låglandet, kalladt Sunderbans, utgör en labyrint af saltvattensträsk, floder, kanaler och vikar mellan hastigt uppstående och lika snart försvinnande slam- och sandöar, hvilka delvis öfversvämmas af floden, betäckas med hopar af slam samt ruttnande växt- och djurlemningar, som fylla luften med miasmer. Den norra, högre belägna delen af deltat är deremot en af de bördigaste trakter på jorden. G. förer med sig en utomordentligt stor mängd fasta beståndsdelar (enligt Everest årligen öfver 180 mill. kbm.), hvarigenom deltat årligen tillväxer och flodbädden förändras. G:s längd utgör omkr. 2,500 km., dess flodområde omkr. 1,120,000 qvkm. De vigtigaste af dess bifloder (af hvilka 12 äro större än Rhen) äro t. h. Kali, Djamna och Sjon, t. v. Ram-Ganga, Gumti, Gogra, Gandak, Kosji och Mahanada. Strandlandskapen äro betäckta med en yppig subtropisk vegetation. Redan i forntiden sökte man genom kanaler och brunnar utbreda flodens välsignelse. Det största företaget för detta ändamål är den af engelsmännen 1854 fullbordade Ganges-kanalen, som börjar vid Hardwar och utmynnar i G. vid Khanpur samt utsänder en gren, Etava-kanalen, till Djamna. Dessa kanaler äro segelbara; dessutom finnes en stor mängd bevattningskanaler. För samfärdseln är en jernbana anlagd från Kalkutta längs floden ända upp mot Himalaya. -- G. är hinduernas heliga flod. Dess vatten anses rena från synder och förläna evig salighet. Floden är derför ett mål för otaliga vallfarter, i synnerhet dess öfre lopp och de ställen, der någon biflod förenar sig med densamma, först och främst Allahabad, der Djamna faller in i G.