Gesner (Gessner), Konrad von, schweizisk naturforskare och polyhistor, född i Zürich d. 26 Mars 1516, studerade naturvetenskap och medicin i Strassburg, Bourges och Paris, erhöll 1536 en skolläraresyssla i sin födelsestad och blef 1537 professor i grekiska språket i Lausanne. Sedan han 1541 blifvit medicine doktor i Basel, nedsatte han sig som praktiserande läkare i Zürich, hvarjämte han erhöll en plats som lärare i naturvetenskap vid dervarande gymnasium. Död i Zürich d. 13 Dec. 1565. Såväl böjelse som bohofvet af ökade inkomster förde honom in på författarebanan. Redan tidigare hade han utgifvit ett grekisk-latinskt lexikon samt åtskilliga medicinska afhandlingar, men det arbete, som först gjorde honom känd i vida kretsar, var Bibliotheca universalis, seu catalogus omnium scriptorum in tribus linguis etc. (1545--55; 4 del.), en katalog öfver alla då kända arbeten på latin, grekiska och hebreiska, i hvilken han lemnar en massa bibliografiska upplysningar och kritiska anmärkningar. Andra delen utkom 1548 under titeln Pandectarum, sive partitionum universalium libri XXI, en real-katalog öfver den tidens vetande, ordnadt efter dettas olika grenar (endast 19 böcker utkommo då; den 21:sta, en teologisk encyklopedi, utkom 1549, men den 20:de, som skulle behandla medicinen, blef aldrig fullbordad). --
Naturalhistorien var emellertid den vetenskap, hvarmed G. mest sysselsatte sig. Redan från sin första ungdom hade han samlat, studerat, beskrifvit och afritat naturhistoriska föremål, understödd dervid af lärda vänner i hela Europa. Hans förnämsta arbete på detta område är Historia animalium (1551--87, ofullbordad), genom hvilket han blef den vetenskapliga zoologiens grundläggare. På dess illustrationer nedlade han synnerlig omsorg; t. o. m. Albrecht Dürer biträdde honom dervid. Han hade äfven gjort betydande samlingar till ett botaniskt arbete i samma stil som det zoloogiska, men hann blott till förberedelser. Nära 200 år efter hans död utgafs det under titeln Stirpium historia (1753--59). Hans hufvudförtjenst om botaniken är att han uppdagade befruktningsdelarnas stora betydelse, undersökte dem och efter dem sökte uppvisa växternas slägtskap. Bland hans öfriga arbeten inom olika vetenskapsgrenar må nämnas Mithridates, sive de differentia linguarum (1555), som är det första försöket i jämförande språkvetenskap. -- G. har blifvit kallad den tyske Plinius, och efter honom har växtslägtet Gesnera sitt namn.