Graf. Se Begrafning, Begrafningsplats och Fornlemningar. -- När af någon anledning (reparationer, planteringar o. dyl.) grafvar i en kyrka eller på en kyrkogård måste rubbas eller ändras, anställes en s. k. grafransakning, d. v. s. en undersökning för att utröna hvilka grafvarnas egare äro. Dessa kallas att inom viss tid styrka sin eganderätt samt uppgifva de vilkor, på hvilka de vilja öfverlemna denna till församlingen. Öfver de grafvar, som sakna egare, eller till hvilka eganderätt ej kan styrkas, förfogar församlingen.
Högkyrkan Engelska. Se Episkopal-kyrkan. - Högkyrklig kallas i England en hvar, som strängt håller på episkopalkyrkans … Epistolae formatae Lat, "formulerade bref"; de efter ett bestämdt formulär aflattade rekommendationsbref, hvilka i den äldsta kr… Kyrkoskrifning Enligt 1894 års kyrkobokföringsförordning (se Kyrkoböcker Suppl.) skola alla, som inom församlingen bo och ha… Ecclesia Lat. (Grek. ekklesia, af ekkalein, utkalla, utvälja), folkförsamling; de kristnes samfund, kyrka. -- E. invis… Ostiarius (Lat., dörrvaktare), i den gamla kristna kyrkan namn på den kyrkotjenare, som stod vid ingången till gudstjen… Kyrkovaktare de af kyrkobetjeningen, som bl. a. hafva att tillse, att ordningen under den allmänna gudstjensten ej störes.… Altarmat kallades de frivilliga gåfvor af matvaror, hvilka sockneboarna medförde till kyrkan och under sjelfva gudstje… Ambo l. Ambon (af Grek. anabainein, uppstiga), namn på tvänne i gammalkristna kyrkor förekommande, medelst några t…
Alla artiklar i ämnet →
Samma uppslagsord
Graf befästningsk., utgör en hufvudbeståndsdel af hvarje befästning. En fältbefästning har vanligen tvänne grafvar: en inre, skyddsgrafven, som ligger … band 5, sp. 1428
Även i supplementet
Supplementbanden (1896–1899) kompletterar och uppdaterar artiklarna i huvudbanden. Flera artiklar har samma uppslagsord – den som liknar den här mest står först.
Graf Arturo, italiensk skald och literaturhistoriker, f. 1848 i Athen, af tysk härkomst, band 20, sp. 966 Graf Karl Heinrich, fransk-tysk bibelkritiker och orientalist, f. i Mülhausen 1815, begaf sig efter vid Strassburgs universitet aflagd teol. licentiatgrad … band 20, sp. 966