Hambach, by i bajerska Rhenpfalz, s. om Neustadt. Dervid ligger på Hardt slottet Maxburg, så kalladt, sedan ruinerna af det af kejsar Henrik II uppbyggda, i bondekriget förstörda slottet Kastanienburg 1842 skänkts till dåv. kronprinsen Maximilian och restaurerats. Orten är väsentligen bekant genom den s. k. Hambach-festen, en stor tysk förbrödringsfest, som firades i H. d. 27 Maj 1832 efter inbjudning af de radikale journalisterna Wirth och Siebenpfeiffer. Omkr. 30,000 personer samlades från hela Tyskland, men särskildt från Rhenlanden, den trefärgade tyska fanan planterades, demokratiska tal höllos, i hvilka folksuveräniteten proklamerades såsom alla staters grundval och lefverop höjdes "för Tysklands förenade fristater och det konfedererade republikanska Europa". Den bajerska regeringen ingrep med vapenmakt, rörelsen undertrycktes och de båda ofvannämnda ledarna fängslades.
1. Hamberg, Nils Peter, kemist, född i Stockholm d. 4 Nov. 1815, tog 1830 plats på apotek derstädes, aflade apotekareexamen 1838 samt erhöll 1839 privilegium på apoteket Hjorten i Stockholm, hvilket han innehade till 1850. 1841 blef han student i Upsala, 1846 medicine kandidat och 1849 doktor. 1848 blef han t. f. adjunkt i kemi och naturalhistoria vid Karolinska institutet och innehade derefter en mängd förordnanden dels vid detta, dels vid
Farmacevtiska institutet; bl. a. förestod han 1858--59 professuren i kemi och farmaci vid det förstnämnda. 1861 nämndes H. till lärare i kemi vid Farmacevtiska institutet och var 1863--77 inspektor vid detsamma. 1868 blef han lektor vid veterinärinstitutet, förordnades 1872 till rättskemist, blef 1875 ordinarie innehafvare af detta ämbete, erhöll professorstitel och invaldes 1878 Sv. Vet. akademien. H. har varit ledamot af flere komitéer, bl. a. af den, som utarbetade den sjunde upplagan af Pharmacopoea Suecica; dessutom har han enligt Sundhetskollegiets uppdrag flere gånger inspekterat apoteken i särskilda delar af riket. I åtskilliga såväl inhemska som utländska tidskrifter har H. publicerat en stor mängd afhandlingar förnämligast i kemi och farmaci. Dessutom utgaf han 1843--48 en medicinsk farmacevtisk drogsamling i 5 afdelningar, för hvilken han 1848 af Sundhetskollegium belönades med ett pris. I Stockholm inrättade han 1853 ett museum för naturvetenskap, slöjd och konst, hvilket 1864 skingrades, i det samlingarna dels försåldes, dels skänktes till skolor.
2. Hamberg, Teodor, missionär, den föregåendes broder, f. i Stockholm d. 25 Mars 1819. egnade sig åt handeln, tills han 1844 inträdde såsom lärjunge vid missionsinstitutet i Basel. Efter tvänne års för missionsverksamheten i Kina afsedda förberedande studier utsändes han af Baselinstitutet till nämnda land, der han verkade i åtta år. "Hans ädla och lugna personlighet gjorde honom ock särdeles egnad att bland de med en viss kultur utrustade kineserna verka för bildandet af en af tro och öfvertygelse förmedlad kristen församling, hvars medlemmar icke blefvo så många i en hast, men deremot alltjämt föremål för de hedniska landsmännens aktning. Den bekante tyske missionären Gützlaff ville deremot fort bilda en stor församling för att sedan inom densamma undervisa och förbättra. Till följd af dessa olika åsigter uppstod en strid mellan de båda missionärerna, hvilka hvardera hade anhängare, som med mindre mildhet än de sjelfve bedömde motståndaren". Död i Hongkong d. 13 Maj 1854. Skrifter: Report regarding the chinese union at Hongkong (1851) och The chinese rebel-chief Hung-Siu-Tsuen and the origin of the insurrection in China (1856).