Hitzig. 1. Julius Eduard H., tysk jurist, f. 1780, blef 1804 assessor i Varsjav, men bosatte sig efter upphörandet af det preussiska herraväldet i Polen (1806) i Potsdam och derefter i Berlin, hvarest han 1808 upprättade en förlagsbokhandel, med hvilken han sedan förenade en sortimentsbokhandel och (1810) läsesalong för universitetet. Sedan han 1814 sålt sin affär, blef han 1815 kriminalråd och 1827 direktor för kammarrättsinqvisitoriatet. Till följd af ögonsjukdom nedlade han 1835 sitt ämbete. Död 1849. Sitt första rykte såsom skriftställare vann H. genom sina lefnadsteckningar öfver Z. Werner (1823) och E. Th. A. Hoffmann (s. å.; 3:dje uppl. 1839). 1825 grundade han "Zeitschrift für die kriminalrechtspflege in den preussischen staaten" och 1828 "Annalen der deutschen und ausländischen kriminalrechtspflege", hvilkas redaktion 1837 öfvertogs af Demme. Äfven utgaf han "Gelehrtes Berlin" (1826; fortsatt af Büchner, 1834). Från
1842 redigerade han den i Leipzig utkommande "Presszeitung" samt utgaf tillsammans med W. Häring "Neuer Pitaval". Öfver sin vän A. von Chamisso skref han -- på dennes egen begäran -- den biografi, som under titeln Leben und briefe von A. von Chamisso (1839--40) åtföljer dennes samlade skrifter. -- 2. Georg Heinrich Friedrich H., den föregåendes son, arkitekt, f. 1811 i Berlin, studerade i sin födelsestad, särskildt en tid under Schinkels ledning, och fullbordade sina studier i Paris. 1837 blef han byggmästare och började då jämte Knoblauch en verksamhet, som utvecklade mycken lifaktighet och i privathusen, både i staden och på landet, införde den pittoreska princip, hvilken blifvit grundlagd af Schinkel. De former, som dervid hufvudsakligast nyttjades, voro rundbågen och renaissance-formerna. Till denna första period af hans verksamhet hör en mängd boningshus i Berlin, der en hel gata efter honom fått sitt namn: "Hitzigstrasse". Derefter följa en del betydande palatsbyggnader samt, efter en af konstnären företagen resa till Egypten, Grekland och Turkiet, hans förnämsta arbete: Börsen i Berlin (1859--64), utförd i renaissance-former och med fullständig sandstensfasad, hvilket sedan på många håll efterhärmades. Senare utförde han Riksbankens hus (fullb. 1877) i sandsten och tegel samt ombyggnaden af tyghuset till Vapenmuseum. 1875 blef H. president för Berlins konstakademi. Död i Berlin d. 11 Okt. 1881. 2. C. R. N.