Jönköpings län

*Jönköpings län, beläget mellan 56° 50' och 58° 9' n. br. samt mellan 2° 23' och 4° 59' v. lgd fr. Stockholms observatorium, har en areal af 11,520 qvkm., hvaraf 904 qvkm. vatten. Folkmängden utgjorde vid 1896 års slut 197,005 pers. (95,323 mankön och 101,682 qvinkön), af hvilka 171,163 å landsbygden och 25,842 i städerna. Folkökningen har de sista 14 åren varit endast 0,6 proc.; denna faller uteslutande på stadsbefolkningen, som under samma tid ökades med 16,9 proc., medan landtbefolkningen minskades med 1,5 proc. Landsförsamlingarna äro nu 127, af hvilka en tillhör en moderförsamling utom länet, hvaremot ett af de 62 pastoraten har ett annex utom länet. Några socknedelar utom länet förekomma icke numera. Ledamöterna i riksdagens Andra kammare äro 7 för landsbygden, 1 för Jönköpings stad, hvarjämte Eksjö är för riksdagsmannaval förenadt med Vestervik och Grenna med fyra städer i Östergötlands län. — Enligt 1895 års uppgifter utgjorde af hela landvidden fullt 11 proc. odlad jord och 14,6 proc. naturlig äng. Till en del har således åkerjorden ökats på ängsmarkens bekostnad, men sannolikt har större delen vunnits genom odling af mossar, för hvilket ändamål intresset på senare tid varit särdeles lifligt. Ett bevis derpå var bildandet 1886 af en förening, som sedermera antagit namnet Svenska mosskulturföreningen. På bekostnad af länets hushållningssällskap gjordes 1882–89 undersökningar af mossar och andra sanka marker inom länet, hvilka undersökningar visade, att efter ungefärlig beräkning finnas, förutom en betydande mängd smärre mossar och mader, 110,350 har sanka marker i större sammanhängande sträckor, nämligen 73,600 har hvitmossar, 13,690 har marker, som efter afdikning kunna bära skog och framdeles blifva odlingsbara, samt omkr. 23,000 har, som efter afdikning äro genast odlingsbara. Den skogbärande marken beräknas utgöra omkr. 240,000 har, hvadan omkr. 550,000 har eller närmare hälften af länets areal utgöras af mossar, kalmark och impediment. Medelskörden åren 1892–96 beräknades till 11,000 hl. hvete, 352,500 hl. råg, 87,700 hl. korn, 1,523,000 hl. hafre, 8,400 hl. ärter och 960,000 hl. potates. Kreatursantalet 1895 uppgafs till omkr. 11,000 hästar, 144,540 nötkreatur (deraf 27,700 oxar och 82,400 kor), 111,000 får och 38,000 svin. — Ur 4 grufvor i Tabergsfältet brötos 1895 354 t. jermnalm, hvarjämte upptogos 2,691 t. myrmalm. Vid 2 masugnar tillverkades 773 t. tackjern, vid 5 franche-comtéhärdar 373 t. stångjern och vid 1 skrotsmältningshärd 411 t. smältstycken. Sedan 1891 har ingen nickelmalm brutits, men vid Ädelfors-fältet brötos 459 t. skrädd guldmalm, hvaraf erhöllos 6,7 kg. guld och 1,1 kg. silfver, och vid Hohults grufvor i Ödestuga socken 346 t. skrädd manganmalm. Tillverkningsvärdet vid 286 fabriker, med 6,851 arbetare, var 13,810,400 kr., hvaraf på 4 tändsticksfabriker kommo 3,6 mill. kr., på 24 gjuterier och mek. verkstäder samt jern- och stålvarufabriker 3,8 mill. och på 3 pappersbruk och pappfabriker öfver 1,5 mill. kr. Bränvinsbränning drefs vid 1 bränneri. Vid 1895 års slut hade länet 175 km. statsbanor och 302,3 km. enskilda jernvägar, nämligen 147 km. af Halmstad–Nässjö jernväg, 19,9 km. af Jönköping–Gripenbergs, 35 km. af Jönköping–Vaggeryds, 29,8 km. af Hvetlanda–Säfsjö, 69,8 km. af Nässjö–Oskarshamns och 0,8 km. af Kinnared–Fegens jernväg. Under byggnad är en jernväg Skåne–Småland (Markaryd–Värnamo). — Hemmantalet å landsbygden är 3,894 11/32 och å städernas jord 19 3/4. Taxeringsvärdet 1896 utgjorde för jordbruksfastigheter 87,462,900 kr. å landsbygden och 1,990,100 kr. i städerna samt för annan fastighet 12,818,100 kr. å den förra och 21,144,700 kr. i de senare, hvartill kommer värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad till 8,798,900 kr. å landsbygden och 3,086,600 kr. i städerna. Fast egendom tillhörig inhemska aktiebolag var 1895 taxerad till 4,921,900 kr. och den som egdes af främmande makters undersåtar till 341,700 kr. Fideikommissegendom med ett taxeringsvärde af 2,988,000 kr. innehades 1895 af 11 pers. — Det 3-klassiga läroverket i Värnamo och pedagogien i Grenna indrogos 1893. Folkhögskolorna äro sedan 1887 2 (i Nässjö och Värnamo): i Hvetlanda finnes ett småskolelärareseminarium, i Jönköping en elementarskola för flickor samt ett par andra högre skolor för qvinlig ungdom äfvensom en teknisk yrkesskola. — Jämte 6 provinsialläkare finnas inom länet 5 extra provinsialläkare; utom lasaretten i Jönköping och Eksjö, hvilka liksom Grenna hafva äfven epidemiska sjukhus, finnas mindre sjukhus i Värnamo, Hvetlanda, Gislaved, Tranås, Södra Unnaryd och Säfsjö.