Lacépède

Lacépède [-sepäd], Bernard Germain Étienne de Laville de, grefve, fransk naturforskare, f. 1756 i Agen, erhöll genom Buffon anställning i Jardin du Roi (botaniska trädgården) samt utsågs af denne att fortsätta hans "Histoire naturelle". L. hyllade, ehuru med moderation, revolutionens grundsatser och var medlem af konstituerande (1789--91) och lagstiftande (1791--92) församlingarna och de femhundrades råd (1795--99) samt blef slutligen senatens president. Han var vid alla tillfällen en trogen anhängare af Napoleon och utnämndes 1809 till statsminister. Efter restaurationen fick han 1819 en plats i pärskammaren. Sedan 1793 var han professor vid Muséum d'histoire naturelle. Död i Epinay nära S:t Denis 1825. Hans förnämsta arbeten äro: Histoire naturelle des quadrupèdes ovipares et des serpents (1788--89), Histoire naturelle des reptiles (1789), Histoire naturelle des poissons (1798--1803) och Histoire naturelle des cétacés (1804), hvilka bilda en fortsättning till Buffons stora naturalhistoria. Stilen i dessa arbeten är elegant och bildad efter Buffons, men man saknar i dem vetenskapsmannens noggranhet. I sin ungdom sysselsatte L. sig med musik (han var intim vän med Gluck), skref ett par operor, hvilka ej blifvit gifna, samt ett arbete med titeln Poétique de la musique (1781--85). Dessutom författade han en omfångsrik Histoire générale, physique et civile de l'Europe (18 bd, 1826), flere romaner m. m. af mindre värde. Efter hans död utkommo Histoire naturelle de l'homme (1827), med Cuvicrs "Éloge de L.", samt Les âges de la nature (1830).