Missfall

Missfall, abortus, »oliflig förtidsbörd», kallas ett sådant fall af för tidig börd, då ett menskligt foster framfödes vid en så tidig grad af utveckling, att det icke kan lefva utom moderlifvet, d. v. s. före 28--30:de veckan af hafvandeskapet (se vidare Foster). Orsakerna till missfall äro dels predisponerande, såsom allmänna sjukdomar hos modern eller speciella i lifmodern (lägeförändringar, inflammation, nybildningar) eller t. o. m. sjukdom hos fadern (t. ex. syfilis), dels direkt föranledande, såsom, fostrets död, yttre skador och stötar, sinnesrörelser och allt, som kan framkalla en kongestion till lifmodern (t. ex. de flesta fosterfördrifvande medel). Ett missfall bör, för att eftersjukdomar i lifmodern måtte förekommas, behandlas med lika stor försigtighet som en vanlig barnsbörd. Barnmorska och läkare böra derför i tid tillkallas samt qvinnan en lång tid efteråt ligga i horisontal ställning och iakttaga den största försigtighet. F. B.