Offentlighet

Offentlighet, jur. Af en god rättskipning kräfver man gemenligen, att den skall vara offentlig, d. v. s. att allmänheten skall ega rätt att närvara vid de rättskipande myndigheternas förhandlingar i rättegångsmål. En sådan rätt är vigtig, ej blott derför att den utgör ett medel att kontrollera domaremaktens ämbetsutöfning och upprätthålla det allmänna förtroendet för dess oväld och rättvisa, utan ock emedan allmänhetens närvaro framkallar hos parter, ombud eller vittnen större försynthet för att lemna falska uppgifter eller undandölja sanningen. Det är endast sjelfva rättegångsförhandlingen, som är offentlig. Vid öfverläggning till beslut inom domstolen har allmänheten ej tillträde, emedan dess närvaro skulle inverka tryckande på meningsutbytets frihet. -- Vid de svenska underrätterna har offentlighet alltid varit iakttagen och är numera lagstadgad genom k. förordn. d. 22 April 1881. I öfverrätterna deremot är rättegången med knappt nämnvärda undantag icke offentlig, hvilket sammanhänger dermed att rättegångssättet der är rent skriftligt och till följd deraf en tillstädesvarande allmänhet icke skulle kunna följa rättegången. I. Afz.