Remerna (Lat. remi ), fordom en mäktig belgisk folkstam i södra delen af Ardennerna från Mosa (Meuse) till Matrona (Marne) och Axona (Aisne). De voro kända såsom ypperliga spjutkastare. Deras hufvudstad var Durocorturum (Reims). R. Tdh.
Bourgogne-viner [-gå'nj-], Burgund-viner, viner från de franska depart. Côte-d'Or, Yonne, Saône-et-Loire. De utföras öfver st… Châteauneuf [sjatånöf], namn på många städer och orter i Frankrike. De förnämsta bland dem äro: 1) C. de Randon [dö rangd… Corbie [kårbi], Corbey l. Corvey, stad i franska depart. Somme (Picardie), vid floden Somme. Omkr. 4,000 innev. I de… Châlons-sur-Marne hufvudstad i franska depart. Marne, hade 25,863 innev. 1891. Det är säte för 6:te armékårens generalkommando,… Charnay [sjarnä], ort i franska depart. Saône-et-Loire (Bourgogne). Der lär fordom hafva stått ett slag mellan franke… Aix Ile d' [il däs l. il dä], en till franska depart. Charente-inférieure hörande ö innanför ön Oléron. 129 har, … Feurs [för] (Lat. Forum segusiariorum), stad i franska depart. Loire, vid Loire. Omkr. 3,000 innev. I trakten har m… Katalauniska fälten (Lat. Campi catalaunici), belägna i närheten af nuv. Châlons-sur-Marne, i franska depart. Marne (Champagne), …
Alla artiklar i ämnet →