Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Richard

Ämne: Engelsk högadel och kungahus · Storbritannien och Irland: orter, London och engelska personer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1064–1065 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Richard [Eng. utt. ri'tjörd], hertig af York, engelsk tronpretendent, protektor, f. omkr. 1410, var son till grefve Richard af Cambridge, en sonson till konung Edvard III, och Anna Mortimer, som härstammade från samme konungs son Lionel. Såsom »lieutenant general» (1436--37 och 1440--45) öfver de af engelsmännen eröfrade delarna af Frankrike visade R. sig duglig och vann popularitet. Han uppträdde sedermera såsom en af ledarna för oppositionen mot den oduglige konung Henrik VI:s af Lancaster regering. Särskildt sökte han ur styrelsen uttränga hertigen af Somerset och häfda sin rätt till tronen gent emot denne, som tillhörde en oäkta linie af lancasterska huset, men sträfvade efter att blifva den då ännu barnlöse konungens efterträdare. R. lyckades under Henriks sjukdom genom ett parlamentsbeslut få styrelsen i sina händer i egenskap af »rikets protektor och defensor» (Mars 1454--April 1455), men förlorade efter Henriks tillfrisknande sitt inflytande på regeringen, grep till vapen, stormade i Maj 1455 S:t Albans, der konungen var lägrad, och blef vid konungens återfall i sjukdom å nyo protektor (Nov. 1455--Febr. 1456). För deltagande i upproriska stämplingar sedermera nödsakad att fly till Irland, uppgjorde han der i förbindelse med earl of Warwick och andra medlemmar af den mäktiga slägten Neville (R. var gift med Cecily Neville) plan till en ny resning. Efter Warwicks seger vid Northampton (Juli 1460) framställde R. öppet anspråk på kronan, till hvilken han ansåg sig hafva bättre rätt än konungen, såsom härstammande från Lionel, hvilken var äldre broder till Henriks stamfader (Johan af Gaunt, hertig af Lancaster). Öfverhuset tilldömde R. och hans son tronföljden efter Henriks död framför dennes son (efter flere års barnlöst äktenskap hade drottning Margareta skänkt sin gemål en son). Henrik måste gå in derpå (Okt. 1460). Men Margareta samlade en här i norra England, och i strid mot denna förlorade R. lifvet vid Wakefield (d. 29 Dec. s. å.). R. började det förfärliga inbördeskrig, som fått namn af striden emellan röda och hvita rosen, och som fortsattes af hans söner Edvard IV och Richard III. Hans öfriga barn voro Georg, hertig af Clarence (d. 1478), Anna (gift med Thomas S:t Leger) och Elisabet (gift med John de la Pole, hertig af Suffolk).