Sind

Sind l. Sindh. 1. Flod i Indien. Se Indus. -- 2. Division i indobritiska presidentskapet Bombaj, gränsar i n. till Belutsjistan, Pendjab och Baháwalpúr, i ö. till Radjputana, i s. till Rann-träsket och Indiska oceanen samt i v. till Belutsjistan. Tillika med distriktet Kairpur och området Thar och Parkar har S. en areal af omkr. 146,000 qvkm. Likasom i Egypten är landets odlingsbarhet beroende på öfversvämningarna af en flod, Indus l. Sind, som genomflyter provinsen i hela dess längd och inom densamma bildar sitt delta. Längs högra stranden löper en bergsträckning, hvilken nedanför Sehwan sänker sig till lätt kuperad mark. Den venstra deremot är lågland och öfvergår i en öcken. I de trakter, der floden regelbundet (Juni--Sept.) stiger öfver sina bräddar och qvarlemnar en fruktbärande alluvialjord, skördar man två till tre gånger om året. Klimatet är om sommaren ytterst hett och på grund af stillastående vattensamlingar osundt; medeltemperaturen för denna årstid är i Haidarabad 36° C. Vintern deremot är jämförelsevis skarp, och frost förekommer stundom i Öfre S. Regn faller sällan, i vissa trakter icke på 2--3 år. Befolkningen uppgick 1881 till omkr. 2 1/2 mill., deraf 2/3 tillhöra de egentlige hinduiske sinderna, belutsjerna. afganerna m. fl. stammar och äro muhammedaner, 1/3 utgöres af hinduiska brahmaner, sudras, sikher o. a. Förnämsta produkter äro: bajri (indiskt korn), hvete, ris, bomull, sockerrör, tobak och frukt af en mängd olika slag. Boskapsskötsel idkas, särskildt nötkreaturs- och fårafvel. Tillgången på fisk är riklig. Bland industriella alster märkas guld- och silfverbroderier, sidentyger, mattor, lackerade varor, vapen m. m. Samfärdseln befordras af ångbåtar på Indus och tvänne från Haidarabad utgående jernvägslinier. I administrativt hänseende indelas divisionen i Gränsdistriktet l. Öfre S., Sjikarpur, Haidarabad och Karatsji, hvartill äfven kommer området Thar och Parkar. -- S., som tillhörde den i Delhi herskande stormoguls rike, blef af Muhammed Kalhora i början af 18:de årh. förvandladt till ett i hans slägt ärftligt furstendöme, som var länspligtigt först under Mogulriket, sedan under Afganistan. Efter ständiga yttre och inre strider blef denna dynasti fördrifven 1783, då talpurernas slägt med 4 samtidigt regerande furstar kom till makten. Då dessas ättlingar 1839 brutit med engelsmännen ingångna fördrag, framkallades ett krig 1843, hvilket afgjordes genom lord Napiers seger vid Miáni s. å. Landet har derefter under britisk förvaltning raskt utvecklat sig. Hufvudstad: Karatsji.