Tarn

Tarn. 1. Biflod till Garonne i södra Frankrike, rinner upp på Lozère-bergen i Cevennerna på 1,600 m. höjd, flyter mot v. genom departementen Lozère, Aveyron, Tarn, Haute-Garonne och Tarn-et-Garonne samt faller nedanför Moissac från venster in i Garonne. Längd 375 km. Först sedan den ofvanför Albi bildat det vackra, 19 m. höga vattenfallet Saut-de-Sabo, inträder den på slättlandet och blir segelbar (147 km.). T:s förnämsta tillflöden äro fr. h. Aveyron, fr. v. Dourbie, Dourdou, Rancé och Agout. -- 2. Departement i södra Frankrike, bildadt af delar af den forna prov. Languedoc. Areal 5,742 qvkm. 358,757 innev. (1886), deraf omkr. 24,000 reformerta. I ö. och s. uppstiga grenar af Cevennerna: Monts de Lacaune (1,206 m.) och Montagne noire, med skogklädda höjder. Norra och mellersta delarna genomdragas af lägre bergskedjor med vestlig riktning, mellan hvilka ligga ovanligt vackra dalar. Med undantag af en liten del af Montagne noire, som tillhör Audes flodområde, hör depart, till Garonnes (Tarns) flodsystem. Östra delen har Auvergnes klimat, det strängaste i Frankrike; vestra delen har Girondes milda klimat. Åkerbruket lemnar spanmål utöfver behofvet, och vingårdarna lemna 40--50 mill. liter vin, en qvantitet, som är endast hälften mot hvad den var före phylloxerans härjningar. Ur mineralriket fås stenkol, jern, marmor och kalk. Bland industrigrenar är textilindustrien vigtigast. Depart. indelas i 4 arrondissement: Albi, Castres, Gaillac, Lavaur. Hufvudstad: Albi.