Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Tower

Ämne: Engelsk högadel och kungahus · Storbritannien och Irland: orter, London och engelska personer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 586–587 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Tower [ta'uer], Eng. (af Fr. tour, torn), torn, borg, fästning; särskildt den gamla fästningen och det forna statsfängelset i London, en dyster byggnadsmassa på östra sidan af City utanför den gamla stadsmuren, vid Thames, omgifven af dubbla, med torn försedda vallar och af en bred, men föga djup, numera vanligen torr graf. Traditionen tillskrifter Julius Caesar dess anläggning, men kärnan till den nuv. byggnaden påbörjades 1078 af Vilhelm Eröfraren, hvilken uppförde den del, som nu kallas White Tower. Detta fullbordades 1098 af Vilhelm den röde, som äfven började bygga S:t Thomas Tower och Traitors' gate (»förrädarnas port», så kallad, emedan statsfångar genom den infördes i T.). Tillbyggnader gjordes under olika perioder, särskildt af Henrik III, som der ofta hade sitt residens. T. bildar en oregelbunden femhörning, med en areal af 5,3 har. Det midt på den inre gården liggande White Tower, en qvadratisk byggnad med 3--4 m. tjocka murar och hörntorn, är till en del arsenal. I andra våningen ligger S:t Johns Chapel, ett af de vackraste och bäst bibehållna profven på den normandiska arkitekturen i England. I andra byggnader utmed den inre vallen förvaras bl. a. regalierna samt en väl ordnad samling af gamla vapen, hvarjämte der äfven ligga kaserner för besättningen och bostäder för de många tjenstemännen. Öfverkommandot i fästningen föres af en general med titel »constable of the Tower». I nordvästra hörnet af fästningen ligger kyrkan S. Petrus ad vincula jämte kyrkogården, der de i T. afrättade personerna begrofvos. I Englands historia har T. spelat en vigtig och hemsk rol. Ursprungligen var det ett kungligt residens, men upphörde dermed redan under Henrik VIII, och till Jakob II:s tid var det sed att konungarna ända till kröningen inneslöto sig i T. eller åtminstone der höllo en kunglig session. Sedan de äldsta tider, men i synnerhet efter Henrik VII:s tid var fästningen statsfängelse för höga personer, och dess murar voro vittnen till de ohyggligaste brott. Henrik VI, Georg, hertig af Clarence, Edvard V och dennes broder Richard, hertig af York, mördades i hemlighet i T. Sir Thomas Morus, drottningarna Anna Boleyn och Katarina Howard, Thomas Cromwell, John Dudley, hertig af Northumberland, drottning Jane Grey och hennes gemål lord Guildford Dudley, Robert Devereux, earl of Essex, James Fitzroy, hertig af Monmouth, och många flere ryktbarheter sutto fångna i T. och afrättades der eller på den offentliga afrättningsplatsen på Tower hill, n. v. om T. Den 31 Okt. 1841 förstördes de byggnader, som innehölio vapenförråden genom en eldsvåda. Den 24 Jan. 1885 egde en af fenier anstiftad dynamitexplosion rum i T., hvarigenom vapensamlingen skadades.