Ural

Ural. 1. Flod i östra Ryssland, upprinner under 54° n. br. i mellersta Uralbergen samt faller ut under 48° n. br. i norra änden af Kaspiska hafvet efter ett omkr. 2,350 km. långt lopp, under hvilket den bildar den officiella gränsen mellan Europa och Asien. Floden har sina källor på 635 m. höjd på kort afstånd från Kamas biflod Bjelajas källor och från Tobols biflod Uis. Dess öfre lopp är riktadt mot s. i en bred längddal i Uralbergen, går förbi Verchne-Uralsk och slutar vid fästningen Orsk. Dess mot v. riktade mellersta lopp går i en mängd krökningar förbi Orenburg till Uralsk, genom magra stepper, som omgifva södra änden af Uralbergen. Vid Uralsk vänder floden sig åter mot s., och der börjar dess nedre lopp genom de låga saltstepper, som nedanför Sacharnaja sänka sig under hafvets nivå. Den dels skogbevuxna, dels sumpiga lågslätten kring floden öfversvämmas af vårfloden. Omkr. 60 km. från Kaspiska hafvet delar U. sig i flere armar, af hvilka den enda något betydande är den, som slutar 6 km. nedanför Gurjev. Till sin första krökning har floden ett ganska stort fall (omkr. 1 m. pr km.); längre ned blir loppet långsammare (omkr. 30 cm. pr km. mellan Orsk och Uralsk), och nedanför Uralsk flyter floden långsamt samt byter ofta om bädd i sand- och kiselsteppen. Bredden är mer än 40 m. vid Verchne-Uralsk, omkr. 100 m. nedanför Orenburg och mer än 170 m. i flodens nedre lopp. Vid Baksaievskaja ofvanför deltat förer floden ej hälften så mycket vatten som ofvanför Uralsk, till följd af den ringa nederbörden, och djupet i Gurjev-armen öfverstiger ej 75 cm. Flodområdet beräknas till 249,544 qvkm., deraf 84,400 qvkm. i Europa. I sitt mellersta lopp mottager U. endast två bifloder af någon betydenhet: Sakmara fr. h. och Ilek fr. v. Nedanför Uralsk nå bifloderna sällan ända fram till U., utan försvinna i sanden eller utbreda sig i träsk, såsom Stora och Lilla Uzen. Floden är icke segelbar, men användes för timmerflottning. Den är af utomordentlig betydelse för de kringboende kosakerna genom sitt rika fiske, som anses afkasta öfver 2 mill. kr. om året. -- Floden, som man anser vara identisk med Ptolemaios' Daix, hette Jaik ända till 1775, då Katarina II gaf den dess nuv. namn. -- 2. Uralbergen (se d. o.).